Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Järnladyn styr med tuff kärlek

/
  • TOUGH LOVE. Det är Barbara Bergströms skolidé. Tuff kärlek, eller kärv omtanke med disciplin och respekt. Allt för att skapa en atmosfär som gör det lättare att lära sig saker.
  • MR FYLES. Peter Fyles var den första rektorn på Engelska skolan i Gävle. Nu är han vd och Barbara Bergströms närmaste man på huvudkontoret i Täby.
  • BARBARA ÄGER DEM ALLA. I konferensrummet på huvudkontoret i Täby finns bilder på samtliga Engelska skolor i Sverige.
  • FÅR EN SKOLA GÅ MED VINST?
  • Barbara Bergström, grundare och ägare av Internationella Engelska skolorna i Sverige.
  • VILL HA LUGN OCH RO. Barbara Bergström tar en runda på Engelska skolan i Täby. När hon får syn på två killar som brottas ingriper hon direkt.
  • TOUGH LOVE. Det är Barbara Bergströms skolidé. Tuff kärlek, eller kärv omtanke med disciplin och respekt. Allt för att skapa en atmosfär som gör det lättare att lära sig saker.
  • SKOLENTREPRENÖR.
  • Engelska skolan i Täby.
  • Marko Friman, rektor Bomhus 7–9, Gävle:– Barbara Bergström startade i Gävle trots att det var dömt som ett stort misstag. Oj, vad fel folk hade! Hon tror stenhårt på Internationella Engelska skolans värdegrund. Hon har ett enormt driv och engagemang. Hon accepterar inte
  • Hans Bergström, docent, före detta chefredaktör på Dagens Nyheter och Barbaras make:– Barbara är en djupt engagerad människa – en typisk entreprenör med förmåga att få andra med sig och driva igenom vad hon tror på. Hon bärs av en stark personlig värme för sina elever och kan försätta berg om det är för eleverna och deras utbildning.

Alla lärare tituleras Mr och Ms, de talar engelska och får inte bära jeans.

Rektorerna ska kunna namnen på varje elev och får lämna sin post om de inte lyckas stoppa mobbning eller se till att det är klotterfritt på toaletterna.

Eleverna ska vara välklädda, artiga och inte springa i korridoren.

– Regler och disciplin ger arbetsro, säger Barbara Bergström, järnladyn som grundade Gävles största skola, Internationella Engelska skolan.

Annons

Barbara Bergström är styrelseordförande och ensam ägare till friskolekoncernen Internationella Engelska skolorna. Hon startade den första skolan 1993.

Nu har hon totalt 11 000 elever och 1 000 lärare under sina vingar.

– När jag tänker på vad jag åtagit mig kan jag tänka ”What have you done?”. Jag känner en stor ödmjukhet inför det enorma ansvaret, säger Barbara.

Elever och föräldrar som vill in på skolan får veta vad som gäller. Om det inte passar är det bara att välja en annan skola. Barbara ruckar inte på sin övertygelse om att struktur och disciplin skapar lugn och trygghet.

Här i Sverige, där vi hyllar medbestämmande och konsensus, även i skolan, har reglerna – som exempelvis vissa klädkoder – väckt uppståndelse och anklagats för att strida mot mänskliga friheter.

Det skrattar Barbara Bergström åt.

– Man kan inte tro att barnen kan lämnas åt sig själva och sina egna regler, det blir anarki då!

Men är det så farligt om man har kepsen på?

– Skolorna ska betraktas som arbetsplatser. Jag vill inte se nakna magar och bakdelarna på mina kollegor, och inte heller på eleverna, säger hon.

”Tough love” är rättesnöret, omskrivet som ”kärv omtanke”. Barbara vill få barnen att känna sig trygga och uppskattade. Men när hon gett förutsättningarna vill hon också se resultat. Barbara avskyr uppfattningen att ”allt ordnar sig”.

– Man måste jobba för att få något. Lönen är betygen, säger Barbara.

Hur var skolan du själv gick i?

– Det jag minns mest från min amerikanska skola var alla belöningar när man gjort något bra, skolsången och debattklubben. Man tränades i att visa stolthet inför sin skola, att våga framträda och att hylla resultatet av en ansträngning. Det är nog typiskt amerikanskt; en del har jag försökt överföra till Sverige.

Koncernen Engelska skolans huvudkontor ligger i Täby. Peter Fyles, den första rektorn på Engelska skolan i Gävle, är numera vd och hennes närmaste medarbetare. Vice vd är Jörgen Stenquist, före detta major i svenska marinen.

Ungefär halva tiden jobbar Barbara i Sverige och andra halvan från USA, antingen Florida eller sommargården vid Lake Erie i staten New York.

”Failure is not an option” utropas från en av väggarna, ett citat hämtat från ett av USA:s rymdprogram. (”Misslyckande är inget alternativ”)

På en annan vägg affischeras resultatstaplar från de nationella proven i matte, engelska och svenska. Barbaras elever har högre genomsnitt än både kommunala skolors och andra friskolors i alla tre ämnena.

– Är ni övertygade nu? undrar Barbara leende.

Hon flyttade till Sverige med sin förste svenske man 1968 och började som lärare i hemspråk – engelska – i Danderyd. På Rödabergsskolan i Stockholm undervisade Barbara i naturvetenskap, tills hon sa upp sig för att starta sin egen skola 1993.

Varför startade du Engelska skolan?

– Jag kände inget stöd från rektorerna. Jag såg dem på avslutningar, annars gömde de sig på sina rum. De uppmuntrade aldrig lärarna eller gav dem vägledning. Jag märkte också att mina barn mådde sämre av den svenska skolan än av den amerikanska. Och jag anser att svenska elever måste lära sig mer engelska.

Finns det plats för ”dåliga” elever i Engelska skolan?

– Alla blir inte professorer, men man ska aldrig underskatta människors förmågor. Det finns många dyslektiker som blivit duktiga entreprenörer, säger Barbara som vill att alla framgångar, stora som små, ska uppmärksammas.

– Vad tänker du när en lärare ringer till dig? frågar Barbara plötsligt.

– Att det hänt något jobbigt i skolan, svarar jag.

– Precis! Vi vill att de ska ringa och säga: ”Din dotter fick toppbetyg på provet i dag, grattis!”, säger Barbara.

Finns det något bra i kommunala skolor?

– Det finns många duktiga lärare även där. Och det kanske passar familjen om skolan ligger på andra sidan gatan. Det jag vet är att föräldrar vill kunna välja själva.

Barbara Bergström startade sin första skola i Stockholm 1993 och flyttade sedan ut till Gubbängen i de södra förorterna. Hon tog inte ut någon lön de första åren, städade själv toaletterna på helgerna och raggade ihop begagnade möbler till skolan från företag och myndigheter i Stockholm.

Sedan dess har skolorna växt så de knakar. 2009 fick Barbara utmärkelsen Årets företagare av Företagarna i Sverige.

– Jag blev så glad! utbrister Barbara med ett brett leende och knyter näven med flera ”Yes, yes, yes!”. Jag var så van vid att behöva kämpa med myndigheter och negativism, och så kom det ett verkligt erkännande att det jag byggt var av värde.

Enligt Barbara finns det inget kontroversiellt med privata företag i branschen.

– Aftonbladet hade en serie om skolentreprenörer i våras men de kom fram till att jag var en hederlig person. Jag söker inte publicitet och vill gärna jobba ifred. Jag är bara en enkel människa, en lärare som startat nya skolor.

Kan du förstå det problematiska med att skattepengar blir vinster i ett skolföretag?

– I systemet med skolpeng finns det bara en väg till vinst: Att man är så bra att många vill gå i den skolan. Ett överskott är en förutsättning för att investera och starta nya skolor. Engelska Skolan i Gävle hade inte funnits i dag, om jag inte åren innan byggt upp ett eget kapital i moderbolaget. Senaste året har vi investerat 53 miljoner i renoveringar, möbler och datorer för att skapa fina skolmiljöer. Det plus bolagsskatten motsvarar mer än hela överskottet.

– Vinsten ger annars en buffert på ungefär två månadslöner för våra 1 000 anställda. Det ger en trygghet för alla om något skulle hända. Ingen kommer och räddar oss om det blir problem, konstaterar Barbara

Hur väljer du staden för en ny skola?

– Första åren gick jag mycket på var föräldrar visade intresse och var vi hade en utmärkt kandidat som rektor. Så var det i Gävle 2003. Nu är vi mer professionella. Vi söker oss gärna till städer med universitet, eftersom det där finns ett särskilt behov av en internationell engelsk skola.

– Problemet är de charlataner och lycksökare som har dykt upp på senare år och som inte är eldsjälar för utbildning. De borde inte ha fått tillstånd av Skolinspektionen, säger Barbara.

Barbara Bergström verkar utan tvivel med varmt hjärta för sina elevers bästa. Det är rektorerna, som hon ofta handplockar världen över, som hålls ansvariga.

Rektorerna ska röra sig i korridorer, matsalar och elevrum, lära sig barnens namn och känna till hur de mår. Vid mobbning ska rektorn agera omedelbart. De ska finnas till hands och vägleda och pusha lärarna att gå "the extra mile" för att eleverna ska nå framgång. Pappersjobb får göras efter klockan 16 och på helgerna. Barbara vill se sin egen hängivenhet speglad hos skolledarna.

I ett fönster på sitt kontor har hon en gruppbild på ett dussintal personer. Barbara pekar:

– Den, den, den och den finns inte kvar längre.

Eftersom vi vid det tillfället nyss talat om döden, frågar jag:

– Hur då, menar du? Finns de inte i livet?

– Neej, de har fått gå!

– På en skola går jag in på toaletten och ser hur det ser ut där. Ligger det papper på golvet, om det finns graffiti eller om eleverna inte hälsar artigt på varandra så är det en rektor som inte sköter sitt jobb, säger Barbara.

Men också Barbara Bergström har fått bakläxa. I början av 2000-talet upptäckte Skolinspektionen att Engelska skolan skrev ut betyg tidigare än i årskurs 8.

– "Det är en absolut nödvändighet" sa jag till Skolinspektionen. Men jag insåg att vi bröt mot lagen. Jag blev livrädd att de skulle stänga mina skolor så jag backade. Men bara halvvägs; jag uppfann symboler som motsvarade betyg. Föräldrarna förstod.

Huvudkontoret i Täby ligger vägg i vägg med en av skolorna. Genom en dörr kommer man direkt ut på en hög avsatsen varifrån man lätt får en överblick över elevskåpen som står på olika plan i ett öppet landskap.

På våningen nedanför tar två killar brottargrepp på varandra och Barbara stegar genast nedför trappan för att avstyra kampen. Hon tar dem om axlarna med några få ord och situationen är över.

Vad ska en lärare som ständigt förlorar maktkampen i klassrummet göra?

– Man måste gå till botten med sitt eget jag. Det går aldrig att lura barn, de känner igen dåligt självförtroende när de ser det. En sådan lärare måste bygga upp sin pondus, eller byta yrke. En mes får inget förtroende.

Barbara berättar när hon besökte en av sina skolor där en elev kom springande nedför en trappa.

– Jag tittade eleven i ögonen utan ett ord. Han gick tillbaka uppför trappan och började om, med lugna steg. Hur skulle det se ut om alla kom rusande nedför trappan samtidigt eller sprang i korridorerna?

Har eleverna alls något medbestämmande i dina skolor?

– Många tror att en skola blir hård bara för att den präglas av ordning och struktur. Det är tvärtom. När det är tryggt och lugnt i skolan, blir alla relationer vänligare, gladare och mer förtroendefulla. Både jag och vår vd Peter Fyles har tagit för vana att sitta ner, utan rektor närvarande, för att lyssna ordentligt på elevrådet när vi besöker skolorna, säger Barbara.

Barbara Bergström växte upp med en stark mamma och med mormor, som båda gav henne kärlek och självförtroende och sa att hon kunde klara allt hon föresatte mig i livet.

Mamman, som kom från Tyskland, gifte sig med en svensk-amerikan i Buffalo, New York där Barbara växt upp. Han var bilarbetare på General Motors. Barbaras mamma var hemmafru men såg helst att hennes dotter skulle bli advokat.

– Det var inget för mig. Jag trivs inte bland högar av papper. Men jag tror att hon skulle vara stolt över mig i dag, skrattar Barbara.

Det skulle hon säkert vara. Barbara har personifierat den amerikanska drömmen. En idé, en övertygelse och hårt arbete har burit till framgång: Ett expanderande företag som gör mångmiljonvinster.

Barbara Bergström har passerat 65-strecket. Men det finns inget som tyder på att hon har lust att trappa ned. Kalendern är fulltecknad, hon reser kors och tvärs över Sverige och Atlanten. Hon har två nya skolor på gång i Sverige, i Västerås och i Halmstad.

Finns det en kronprins eller kronprinsessa i koncernen?

– Nej, det gör det inte. Jag vet att jag inte är odödlig. Så jag försöker hålla mig frisk, ler Barbara.

Mer läsning

Annons