Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunens elevprognos stämde inte

/
  • VANN KAMPEN. Ulf Halleryd och Magnus Rosén kämpade för att Varva skola skulle få vara kvar. Nu går deras söner Max Halleryd och Oliver Rosén där. ”Det här borde kunna ingjuta mod i föräldrar som kämpar för andra skolor”, säger Magnus Rosén. Foto: Jenny Lundberg

För fyra år sedan var Varva skola nedläggningshotad, men räddades.
I efterhand visar siffror på elevtalet att de protesterande föräldrarnas egna prognoser stämde betydligt bättre än kommunens.
– Det här borde kunna ingjuta mod i föräldrar som kämpar för andra skolor, säger Magnus Rosén.

Annons

Ulf Halleryd och Magnus Rosén har båda barn som i dag går på Varva skola.

Om planerna på att stänga skolan blivit verklighet hade det inte blivit så.

2004 fanns Varva skola med i ett förslag om nedläggning av flera skolor i Gävle.

Föräldrarna till barnen på Varva skola bildade opinion mot nedläggningsplanerna och tog fram egna underlag.

De kontrollerade födelsetal, tidigare elevutveckling, fastighetsaffärer, planerade nybyggnationer, prognoser för barnafödandet i området och annat.

Resultatet gav en annan bild än skolkontorets, med högre framtida elevtal.

– Samtidigt ville vi inte göra några glädjekalkyler, vi lade oss ganska lågt för att vara trovärdiga, säger Ulf Halleryd.

Med facit i hand visar det sig också att antalet elever på Varva skola inte bara överstigit kommunens beräkningar utan också föräldrarnas. I år skulle antalet elever vid Varva skola enligt barn- och ungdomskontorets tidigare prognoser ligga på 60 stycken. Föräldrarna hade satt siffran 71. Det verkliga antalet blev 84.

– Det är ganska skrämmande att skillnaden jämfört med kommunens prognos är så stor, säger Ulf Halleryd.

Både han och Magnus Rosén tycker att utfallet borde mana till eftertanke hos tjänstemän och politiker.

Och att det kan fungera som sporre för till exempel föräldrarna som kämpar för fortsatt högstadium på Källmursskolan i Bomhus.

– Vi gjorde en egen insats utan tillgång till samma resurser som kommuntjänstemännen, och resultatet visade sig stämma rätt väl med verkligheten. Den här typen av beslut är naturligtvis inte bara kopplade till befolkningsunderlag, men jag tycker inte att man ska ta kommunens siffror som rena fakta, säger Magnus Rosén.

Enligt barn- och ungdomsnämndens ordförande Jens Leidermark, s, blev nybyggnationen i området runt Varva skola mycket större än vad förvaltningen kunde förutse när den första prognosen gjordes. Det tror han är den största anledningen till att siffrorna inte stämde.

Han konstaterar att problemet i Hille nu snarare är att få plats med alla elever, men tycker ändå att kommunens prognoser ”brukar stämma”.

– Jag har alltid uppskattat föräldraengagemang, men det kan inte vara det som avgör. Vi måste alltid säkerställa att vi gör ett bra jobb och jag hoppas att vi hade kommit fram till samma resultat själva, säger Jens Leidermark.

Mer läsning

Annons