Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kramkalas när asylkommittén jubilerade

/
  • GRUNDARE. Nuvarande ordföranden Maud Lindgren blev jätteglad att återse en av kommitténs grundare, Amelia Morey-Strömberg, när hon kom till jubileumsmiddagen. Ingrid Thyr, nu sekreterare i kommittén, ser också nöjd ut.
  • KRAMKALAS. Per Erlandsson och Karin Nilsson fick stora famnen av en av asylkommitténs grundare Amelia Morey-Strömberg när hon kom till lördagens tioårsjubileum.
  • Maud Lindgren och Amelia Morey-Strömberg var med och bildade asylkommittén i Gävle.

Det blev både stora kramen och en tår i ögonvrån när grundarna av Asylkommittén i Gävle samlades för att fira tioårsjubileum på lördagen.

Annons

– Tyvärr finns det fortfarande mycket att göra för oss, säger nuvarande ordföranden Maud Lindgren.

Det började egentligen med den sjöodugliga massavedsbåten Gomberg som belades med kvarstad och blev liggande i Gävle hamn ett par år i mitten av 1990-talet. Ombord fanns kapten Slava, som blev den förste som fick hjälp av de som skulle komma att bli asylkommittén i Gävle. Han och hans fru är numera Gävlebor och svenska medborgare.

När asylkommittén på lördagen firade tioårsjubileum med middag i Kanalen på Öster blev det stort kramkalas när Amelia Morey-Strömberg, utflyttad från Gävle för några år sedan, klev in genom dörren.

– Det var hon som sa att vi måste starta en förening när vi höll på att hjälpa Slava, berättar Maud Lindgren.

Sedan dess har många utlänningar som sökt skydd i Sverige fått hjälp av kommittén, med mat och pengar, någonstans att bo och stöd i sin strävan att få stanna.

– Vi jobbar i stort sett likadant nu som då. Skillnaden är kanske att vi nu har fler upparbetade kontakter med föreningar och andra som stöder oss, säger Maud Lindgren.

Behovet av att ordna bostäder åt flyktingar som behöver gömma sig har minskat, tycker Maud Lindgren.

– Nu har de ofta själva kontakt med någon landsman de kan bo hos, säger hon.

Opinionsbildning är en annan viktig uppgift för kommittén. Ett par timmar före tioårsjubiléet hölls en manifestation på Stortorget för den utvisningshotade turkiska familjen Ustun som Arbetarbladet tidigare har berättat om. De är föräldrar och tre vuxna barn som sedan ett år håller sig gömda i fruktan för följderna av en utvisning.

Mer läsning

Annons