Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunderna minns kvittoräkningen

/
  • Johanna Svedell, 35 år, tidningsutdelare, med dottern Emma två år, båda Bomhus:– Billiga varor. Jag är konstant otrogen som konsument. Jag har inget annat val.
  • Göran och Barbro Nordström, båda 66 år, pensionärer, Bomhus:– Vi är trogna just den här butiken. Mest bryr vi oss om ekologiska och närproducerade varor. (Barbro). – Återbäring är väl bra. Men frågan är om det blir bättre än de kuponger som finns i dag. Vad som blir summan av kardemumman, om man så säger. (Göran).
  • Ulla och Harry Rynbäck, 66 och 69 år, pensionärer, Bomhus:– Att varorna ligger på rätt ställe, så man hittar. (Harry)– Att återinföra återbäringen är en bra idé. Vi har varit medlemmar i Konsum i nästan 50 år. Vi blev medlemmar samma år som vi gifte oss, 1963. (Ulla)
  • Annchristin Lindström, 66 år, pensionär, Bomhus:– Jag är nog lite otrogen som konsument. Återbäring kan vara bra. Jag kommer ihåg hur vi räknade kvitton varje år. Det var hemskt roligt, men det gav inte så stora summor.
  • Tord Ohlsson, snart 75 år, pensionär, Gävle strand:– Jag handlar ofta just i den här butiken, för jag hittar här. Återbäring är en bra idé. Det tror jag. Det är nog många som vill ha den där extra slanten.

– O, ja. Det är klart att vi minns. Vi räknande samman kvittona varje årsslut, säger Ulla och Harry Rynbäck, Bomhus.

De är inte ensamma om att minnas kvittoräkningen inför återbäringen på Konsum. Många av de kunder Arbetarbladet träffar denna tisdag ser nostalgiska ut när vi nämner återbäringen.

Annons

När Kooperativa förbundet bildades 1899 var det med tanken att överskottet från butikerna skulle gå tillbaka till medlemmarna. Återbäringen var född. I de svenska hemmen samlades kvitton på hög. Vid årets slut var det dags för kvittoräkning och återbäring. Medlemmen fick tillbaka en viss procent av det han eller hon hade handlat för under året. Procentsatsen räknades ut av omsättningen för den enskilda föreningen. Denna företeelse höll i sig fram till 1970-talet. Därefter avskaffade många föreningar återbäringen. I vissa föreningar levde dock återbäringen kvar. Bland annat i Konsumentföreningen i Forsbacka som höll liv i återbäringen ända till i mitten av 2000-talet.

– Förr delade vi ut återbäringen som kontanter här i butiken, sedan, 1991, införde vi ett kort, där pengarna sattes in, berättar Hans Persson, butikschef.

Nu har alla föreningar sagt ja till att åter införa återbäringen.

– Det är en liten chansning, det kommer att kosta oss en del, men vi hoppas att det leder till en ökad köptrogenhet, säger Hans Persson, Konsum Forsbacka.

De flesta kunder som Arbetarbladet pratar med på Coop Extra på Fjällbacken säger att de redan är trogna sin butik. Men visst skulle en återbäring sitta bra.

– Förr räknade vi kvitton. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var hemskt roligt. Även om det inte blev så stora summor, säger Annchristin Lindström, Bomhus.

Men det är nog ändå priset som avgör var kunderna väljer att handla. Det tror i alla fall småbarnsmamman Johanna Svedell.

– Kanske skulle man handla lite mer om man fick återbäring. Men jag är konstant otrogen. Priserna är det jag går efter. Jag har inget annat val.

Mer läsning

Annons