Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvalitetsgranskningar brister i kvalitén

Sveriges universitet och högskolor tycker att högskoleverkets kvalitetsgranskningar har stora brister i kvalitén.
Bland annat ifrågasätter de hur andelen disputerade lärare vid Högskolan i Gävle kan anses ”otillfredsställande låg” när den ligger ungefär på rikssnittet.

Annons

Högskoleverket gör omfattande kvalitetsutvärderingar av landets högskoleutbildningar. Bland annat ligger utvärderingarna till grund för i fall högskolorna och universiteten ska ha fortsatt rätt att bedriva utbildningen eller inte. Högskoleverket kan dra in en examensrätt om de inte är nöjda med en utbildnings kvalitet.

– Sveriges universitet och högskolor motsätter sig absolut inte en granskning. Däremot måste kvalitetsgranskningarna ha betydligt högre kvalitet än i dag, säger Göran Bexell, ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och rektor för Lunds universitet.

SUHF anser att högskoleverkets granskningar har för otydliga kriterier, att det är oklart hur de som genomför granskningarna väljs ut, att det finns utrymme för att olika bedömargrupper gör helt olika bedömningar, att granskningarnas slutsatser i vissa fall är svårbegripliga och så vidare. Däremot tycker de att utbildningarnas resultat, alltså studenternas prestationer och vilken nytta de har av utbildningarna, granskas för lite.

Högskolan i Gävle har fått kritik från högskoleverket för att bara 34 procent av högskolans lärare är disputerade, det vill säga har gjort en doktorsavhandling. Andelen bedömdes som ”otillfredsställande låg”. Men genomsnittet i landet är 35 procent, alltså knappt högre alls. Och fem andra lärosäten får godkänt för 30 procent eller mindre, Mittuniversitetet för så lite som nio procent. Det är enligt SUHF ett exempel på bristande rättssäkerhet för lärosätena.

Mer läsning

Annons