Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Låsa in ungdomar är den sämsta lösningen"

Att låsa in ungdomar som begår brott är nästan alltid den sämsta lösningen. Det framhåller representanter för både kriminalvården och socialtjänsten med anledning av att en av de råndömda ungdomarna i Gävle snabbt har återfallit i brott.

Annons

"Slapp och daltande kriminalpolitik". "...inte värd att vistas fritt i samhället". "Den som ger sig på gamla tanter ska inte få gå lös".

Så lyder några av läsarkommentarerna till Arbetarbladets nyhet i går om att den unge Gävlebon bara en vecka efter att ha dömts för det uppmärksammade rånet mot en 90-åring begick två nya rån. Och fortsatte med flera stölder i Gävle veckan efter. Nu är pojken som nu har fyllt 18 år häktad på nytt.

Efter rånet i april dömdes han till skyddstillsyn med övervakning och till skadestånd på drygt 16 000 kronor till kvinnan.

Men han frihetsberövades inte, utan fortsatte att bo hemma, med övervakare, och kontakt med socialtjänsten.

Förklaringen är att det svenska rättssystemet i det längsta undviker att frihetsberöva ungdomar.

– Vi vet att det inte är någon bra lösning. Risken är stor att de då skapar sig en identitet som kriminella och går in i en kriminell karriär, säger Marie Bergqvist, chef för kriminalvårdens frivårdskontor i Gävle.

Bergqvist anser att de verktyg som behövs för att hjälpa ungdomar på andra sätt finns i form av till exempel skyddstillsyn och behandlingsprogram.

– Det som är jättesvårt i vissa fall är att nå fram till ungdomarna, få dem att förstå allvaret och motivera dem att delta, säger hon.

Tyrone Holmström på socialtjänsten i Gävle framhåller att socialtjänstens uppgift aldrig är att skydda samhället från kriminella personer.

– Det är andra myndigheter som ansvarar för det. Vår uppgift är alltid att skydda och stödja den enskilde.

Även han är helt klar över att frihetsberövanden inte är bra.

– All forskning visar att den sämsta lösningen är att låsa in ungdomar. De kommer ofta ut i sämre skick än när de låstes in, säger han.

Efter den rånhärva som reddes ut i Gävle under sommaren dömdes tre andra ungdomar till sluten ungdomsvård. Men det är enligt åklagare Joakim Johansson, som ledde den utredningen ytterst ovanligt.

– Det är bara 80-90 ungdomar per år som döms till sluten ungdomsvård, säger han.

Mer läsning

Annons