Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leidermark: Vi har inte lyckats

Barn- och ungdomsnämndens ordförande Jens Leidermark (S) konstaterar att grupper som till 90 procent består av elever med utländsk bakgrund inte var vad politikerna önskat sig.
– Jag vill att vi ska ha en skola för alla där elever med olika bakgrund får växa upp tillsammans, säger han.

Annons

Arbetarbladet berättade i måndags om svårigheterna på Nynäs Montessoriskola i Gävle. Personalen försöker navigera i en situation där både en del av dem själva och många av eleverna saknar erfarenhet av montessoripedagogik. En hel del av eleverna har problem med språket och behovet av modersmålsundervisning splittrar undervisningen.

44 elever i klass 2–3 samsas i tre salar och ljudnivån är ofta hög.

Nio av tio elever kommer från andra länder. Samtidigt har barn- och ungdomsnämnden som mål att ha en bra blandning mellan svenskfödda elever och elever med utländsk bakgrund.

Men Jens Leidermark tycker inte att det är något solklart misslyckande att segrationen består, trots ändringen av skolornas upptagningsområden i fjol i syfte att få en bättre sammansättning av barn från olika kulturer.

– Men vi har väl inte lyckats heller. Vi politiker jobbar med målbeskrivningar och vi har inte sagt att det ska se ut som det du beskriver nu, Det blir en fråga för tjänstemännen, säger han.

Leidermark vill över huvud taget undvika ordet segregation.

– Det låter så negativt. En skola där det enbart går elever med svensk bakgrund sedan flera generationer tillbaka är egentligen mer segregerad än Nynäs Montessoriskola. Dessutom är integration en process som tar tid, säger han.

Nämndens ordförande är försiktig med att peka ut problem och presentera konkreta förslag till lösningar, eftersom det snarare ligger på tjänstemannanivå.

Men han nämner platstillgången på Solängsskolan som en tänkbar nyckel. Ursprungligen var målet att elever från Nordost skulle styras till Solängsskolan. Men där räckte platserna inte till, samtidigt som Nynäs Montessoriskola kunde erbjuda platser.

Om Nynäs Montessori skulle ta emot färre elever och Solängsskolan fler kan detta leda till större utjämning, enligt Leidermarks resonemang.

Att många elever på Nynäs Montessoriskola inte har jobbat med pedagogiken tidigare ser nämndordföranden inte som något större problem, eftersom det handlar om yngre barn som har lättare att lära om.

– Vi får utgå ifrån att man inte tagit emot fler elever än att man hinner introducera dem i arbetssättet, säger han.

I vilken mån föräldrarna valt att söka sig till den närmaste skolan, utan att ta hänsyn till vilken pedagogisk inriktning det handlar om, spelar knappast någon större roll, tycker Leidermark.

– Jag har förstått det som att många föräldrar var bestämda i sin uppfattning om att de absolut ville ha sina barn kvar på Nynäsområdet, trots att det handlar om montessoripedagogik. De tyckte inte att det var något fel på den. Eftersom många valt den skolan betyder det ju att många vill gå där.

I tisdagens tidning berättade Arbetarbladet om de stora skillnaderna mellan kommunala Nynäs Montessoriskola och friskolan Gefle Montessoriskola när det gäller bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas måluppfyllelse.

– Det är ett generellt problem att vi allt oftare ska välja i stället för att söka sig till den närmaste skolan. Då uppstår en ekonomisk skillnad mellan de som har råd att skjutsa eller köpa busskort och de som inte har det. Men det kan samtidigt vara en nackdel att välja det som ligger nära om det finns bostadssegregering, säger Jens Leidermark.

Mer läsning

Annons