Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Malins autistiske son skolvägrar – då tvingar Försäkringskassan henne att arbeta

/
  • Malins vädjan på Facebook.

Malin Kermiche Nyberg är sjukriven och mamma till autistiske Amir, 13 år, som vägrar gå till skolan. Malin får ingen hjälp från myndigheterna och Försäkringskassan kan nu tvinga henne till att jobba trots sin sjukskrivning.
– De säger att jag är arbetsför på grund av att Amir är hemma med mig, men de missförstår hela situationen.

Annons

LÄS OCKSÅ: Experten om Malins och Amirs situation: "Jag blir bedrövad"

LÄS OCKSÅ: Caspian får ingen hjälp av Försäkringskassan

Dörren in till Amirs rum är stängd. Från rummet hörs skrik, han kollar på TV och leker. I dag var en tung dag då han vägrade gå till skolan, igen. Mamma Malin sitter vid köksbordet och dricker kaffe, men har fokus på den stängda dörren och kan inte riktigt slappna av.

– Ibland måste jag snabbt kunna avbryta det han håller på med. Han får utbrott ibland och har sönder saker. Även om vi sitter här och pratar så har jag hjärnan och ett halvt öra inne hos honom, säger Malin Kermiche Nyberg som bor i Gävle, tillsammans med sin 13-årige son Amir.

Amir föddes extremt tidigt, i vecka 22 av Malins graviditet, och vägde 460 gram. Han har efter födseln utvecklat olika former av NPF-diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), bland annat Autism.

Malin har varit sjukskriven från sitt jobb som förskolelärare i två år på grund av Amirs situation. Hon älskade sitt jobb, men all tid gick till att hjälpa Amir i vardagen och till slut orkade hon inte längre.

– Det är skitjobbigt. Jag vill jobba, jag vill inget hellre, men det är omöjligt så som det är nu. Min son skolvägrar och för mig är omöjligt att få honom dit. Jag får ingen hjälp från kommunen mer än en barnvakt några timmar i veckan. Jag är inte ensam om det här, säger hon.

LÄS MER: Försäkringskassan - den sjuka arbetsplatsen

Enligt Malin behöver Amir daglig hjälp med flera saker i vardagen, bland annat med påklädning, hygien och mat, men enligt kommunen är Amir för frisk för hjälp.

– Jag sökte om personlig assistans till Amir och hoppades på att få 40 timmar i veckan. Vi fick beslut från kommunen om tre timmars assistans i veckan.

Myndigheterna verkar inte komma överens om vem som ska hjälpa Malin och Amir.

– Alla säger att "det är klart att du ska ha hjälp, men det är inte vårt ansvar att ordna det". Jag blir så jäkla förbannad för att det handlar om ett barns liv, mitt barns liv, men det är ingen som vill ta ansvar för det.

Nyligen hade Malin ett samtal med Försäkringskassan där hon berättade att Amir inte går till skolan och blir ofta hemmasittande på grund av sin autism. Då fick hon beskedet att om hennes son är hemma tillsammans med henne under dagarna så har hon, enligt regelverken, en arbetsförmåga och bör inte alls vara sjukskriven.

– Amir får inte den hjälp han behöver från kommunen och på grund av det blir han hemmasittande. Jag är sjukskriven och orkar inte få honom att gå till skolan. När jag och han då är hemma samtidigt menar de på att jag är arbetsförlig. Det går inte ihop! Jag har fått nog av det här nu, allt har blivit en ond cirkel.

På Facebook har Malin skrivit ett inlägg som delats över 130 gånger. Där utmanar hon nu politiker att komma hem till henne och få höra hennes berättelse och uppleva hennes verklighet. Malin har kommit i kontakt med andra föräldrar i Gävle som går igenom exakt samma sak. Hon menar på att det finns väldigt mycket att upplysa politikerna om.

– De skär ner i budgetar och gör mer strikta regelverk. Det kan jag förstå när det finns bedragare där ute, men det politikerna inte förstår är att det här drabbar dem som verkligen behöver hjälp. Amir behöver hjälp, men får inte det.

LÄS OCKSÅ: Behövande familjer får dålig hjälp

Försäkringskassan har kallat Malin till ett möte under våren. Där ska de diskutera huruvida hon är arbetsförmögen eller inte. Om det kommer att mynna ut i något positivt eller negativt vågar hon inte svara på.

– Det värsta är att jag har slutat att hoppas på något.

Mer läsning