Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mjältbrandsbakterier i Gävleborgs marker

/
  • baktierierna överlever i 100 år. När Jan Thorén, ordförande i LRF Gävleborg, fick kännedom om att det ligger minst 91 mjältbrandsmittade kadaver nedgrävda i Gävleborg blev han förvånad.  ”Det här är betydligt vanligare än jag på något vis trott”, säger han.

På 50-talet begravdes mjältbrandsmittade djur i marken för att undvika spridning. Då visste man inte att bakterierna kan överleva så länge som i 100 år.
I Gävleborg ligger minst 10 djur begravda i varje kommun, men ingen vet var. Grävs de upp riskerar smittan att åter breda ut sig.

Annons

I slutet på juli i år dog ett 20-tal kor i Örebro av mjältbrand. Smittan hade troligen kommit upp till ytan vid grävarbeten i betesmarkerna.

Att samma sak händer i Gävleborg är inte helt otroligt. I länet ligger sedan långt tillbaka minst 91 smittade kadaver nedgrävda, ingen vet dock riktigt var.

Konstigt kan man tycka. Men Jan Thorén, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund LRF Gävleborg, har en förklaring.

– När sjukdomsutbrotten skedde förr var enda lösningen att gräva ner djuren. Man grävde ner dem på ställen där man trodde det var säkert. Sedan har landskapet förändrats.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, håller nu på att kartlägga vilka gårdar runt om i landet som tidigare drabbats av mjältbrand, ända från 1916 och framåt. Problemet är att tvånget på att anmäla smittan togs bort 1937. Och även om man hittar gårdarna vet ingen direkt var på gårdarna djuren begravts.

– Vi har ingen kännedom om gravarna längre. Man lär fråga de äldre som finns kvar i livet och sedan forska i gamla arkiv, säger Jan Thorén.

Vad händer om mjältbrand bekräftas på en gård i Gävleborg?

– När det händer stänger man av hela områden. Om det är olyckligt kan en hel by bli isolerad. Det är allvarligt. Det finns ett fog för att titta på det här.

Han hoppas att SVA:s utredning kan lokalisera var smittan finns begravd så att man kan utfärda skyddszoner där man inte bör gräva. För så länge det inte grävs finns det ingen fara.

Senast en människa smittades i landet var 1965. Det hade dock inget samband med mjältbrandsmittat boskap.

Mer läsning

Annons