Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När det börjar gå överstyr - här är metoden som kan stävja konflikter

/
  • Lågaffektivt bemötande tillhör vardagen för Camilla Rekke på Magelungen i Gävle. Petter Marklund delar gärna med sig av sina erfarenheter.

Det är ett ögonblick som alla känner igen: Barnet som skriker hejdlöst efter glass i mataffären, till omgivningens, och inte minst förälderns, stora förtret. Men det finns sätt att hantera situationen.

Annons

Magelungen är en friskola med verksamhet runt om i Sverige. I Gävle har skolan funnits i sex år. Den riktar sig till tonåringar med omfattande behov. Här kan valet att bara gå till skolan upplevas som en seger.

Magelungens anställda arbetar med lågaffektivt bemötande, ett sätt att stävja eller undvika uppblossande konflikter. Det har blivit så framgångsrikt att Petter Marklund i Magelungen Akademi föreläser om metoden. Nyligen mötte han i Gävle ett sextio­tal anställda inom skolan, socialtjänsten och boende för ensamkommande flyktingbarn.

Att skälla är en rutten metod, slår han fast. Det skapar bristande entusiasm, minskad tillit, sämre koncentrationsförmåga och uthållighet och kan i förlängningen leda till skam och depression. Det vanliga felet är att bolla med ansvaret. ”Nu måste ni tala med Kalle” är en alltför vanlig uppmaning till föräldrar från skolan.

– Vi blir idefattiga i vår verksamhet om någon annan ska ta ansvar. Föräldrarna till Magelungens elever kan ha fått säkert hundra sådana samtal och inget har hjälpt. Vi gör i stället tvärtom: vi ringer när eleven gjort något bra.

Är ni lika bra på jobbet varje dag? frågar Petter Marklund lite provocerande. För många barn med en grundbelastning kan kraven i skolan trigga i gång konflikter; att vara uthållig med 140 minuter långa lektioner; flexibel när plötsligt en vikarie eller ingen lärare alls dyker upp; och klara motsägelsefulla strukturer.

– Ett vanligt problem i många skolor är springet i korridorer. Men är det så märkligt när de flesta ser ut som löparbanor. Sådana motsägelsefulla strukturer kan enkelt byggas bort.

På Magelungen jobbar eleverna med en slags känslotrappa. De får själva berätta vilket nivå de ligger på när de kommer till skolan. Petter Marklund tycker att alla skolor borde ha en liknande belastningskontroll för särskilt känsliga elever. Utifrån den kan sedan relevanta krav ställas just den dagen.

Men vad gör man när det börjar gå överstyr? Ta det lugnt, reagera behärskat, undvik ögonkontakt, reglera muskelspänningen, respektera det personliga utrymmet och framförallt: när behovet att gå fram blir som störst – ta två steg bakåt.

– Ibland kanske någon annan ur personalen måste ta över, eller så får man helt enkelt ge upp. Absolut överordnat är dock att man efteråt i detalj analyserar varför det gått snett, säger Petter Marklund.

Nå, hur var det då med glassen i mataffären? Belöning och mutor kan vara utmärkta redskap. Att prata om det i förväg är dock att föredra och viktigt är också att det finns en tidsmässig närhet mellan muta och beteende och att sambandet dem emellan förklaras.

– Nu gör vi så här för att…

Mer läsning

Annons