Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Neurosedyn drogs in för 50 år sedan

En liten vit sömntablett utan biverkningar.

Så lanserades Neurosedyn – som skulle komma att bli en medicinsk katastrof.

Nu är läkemedlet som drogs in för 50 år sedan tillbaka i Sverige.

Annons

Julen, 1956. En flicka föds utan öron i Tyskland. Hennes far jobbar på läkemedelsföretaget Chemie Grünenthal som utvecklat substansen talidomid. Han har tagit hem det nya lovande sömnmedlet till sin gravida fru.

Det rekommenderas särskilt till gravida och ska även vara bra mot morgon-illamående.

Marknadsföringen blir en framgång. Det idealiska sömnmedlet lanseras under minst 50 olika produktnamn i världen. Till Sverige kommer det som Neurosedyn i februari 1959.

I oktober föds det första barnet i Sverige med svåra missbildningar där mamman tidigt i graviditeten tagit Neurosedyn.

De följande två åren tjänar Grünenthal enorma summor på sitt storsäljande sömnmedel.

Samtidigt sker en oroväckande ökning av antalet nyfödda barn med svåra missbildningar.

Hösten 1961 kommer rapporter från flera håll i världen om talidomidens fosterskadande verkan.

Den 12 december dras Neurosedyn in i Sverige. Förpackningarna plockas i tysthet ner från hyllorna och det dröjer några månader innan Medicinalstyrelsen varnar allmänheten.

I Sverige drabbas drygt 150 barn – minst sju av dem på grund av det tysta stoppet – och totalt i världen cirka 12 000.

Där hade man kunnat tro att punkten sattes för Neurosedyns varande.

Men sedan 2008 finns talidomid återigen på de svenska apotekens hyllor – den här gången för att förlänga liv.

Europeiska kommissionen har godkänt talidomid för behandling av multipelt myelom, en svår tumörsjukdom i benmärgen som oftast drabbar äldre.

Anledningen är att kliniska studier har visat att talidomid, tillsammans med andra läkemedel, ger förlängd överlevnad vid behandling av sjukdomen.

Och den här gången omgärdas användningen av en mur av försiktighetsåtgärder.

Till exempel måste fertila kvinnor uppvisa ett negativt graviditetstest innan de får talidomid utskrivet och män får inte donera sperma eller ha oskyddat samlag med en fertil kvinna under behandlingstiden.

I Gävleborg har antalet patienter som får talidomid på recept ökat de senaste åren. Vanligast är det i åldrarna 70–79 år.

Källor: European Medicines Agency, Nationalencyklopedin, Föreningen för de Neurosedynskadade, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Läkartidningen och Dagens Nyheter.

Mer läsning

Annons