Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu har de forskat färdigt om Engmanvraket

/
  • Forskarna. Samarbetet mellan Länsmuseet, Totrakastalen och sportdykare,  gav mycket kunskap till alla. Längst fram sitter Janne Dahlström, Harry Alopaeus, Dan Engman, Bo Ulfhielm och Rolf Larsson.
  • Originalritningar. Harry Alopaeus har gjort noggranna skisser efter de uppmätta vrakdelarna. Engmanvraket var ett stort fartyg för sin tid, nästan 30 meter långt och åtta meter brett. Lastutrymmets djup var cirka 3,5 meter och hon hade en lastkapacitet på 130–180 ton.
  • Stort intresse. Engmanvrak-ets historia fascinerade under många år. Dykaren Janne Dahlström förekom i många sammanhang.

Länets största marinarkeologiska undersökning och dokumentation är nu avslutad. Det handlar om Engmanvraket som hittades på 1950- talet av Dan Engman.

Annons

Hösten 2000 påbörjades arbetet med att dokumentera och forska i vrakets historia, och drygt tio år senare är nu rapporten klar.

Återseendets glädje var stor när forskargruppen träffades igen; Länsmuseets arkeolog Bo Ulfhielm, dykaren Janne Dahlström och marinarkeolog Harry Alopaeus mötte Totrakastalens amatörarkeologer för att överlämna rapporten från tio års forskning. Självklart fanns också upptäckaren själv med; Dan Engman från Axmarby, som tillsammans med sin bror hittade vraket i slutet av 1950-talet i Simpviken mellan Axmar by och Axmar bruk.

– Det började som en studiecirkel hos ABF, och slutade som länets största marinarkeologiska dokumentation, inledde Bo Ulfhielm.

Utbildningssatsning

Flera års arkivstudier och fältinventeringar över och under vattnet, blev inledningen till att undersöka Engmanvraket närmare.

Eftersom någon mer omfattande marinarkeologisk undersökning och dokumentation inte gjorts tidigare i länet, så beslutades att arbetet skulle bedrivas som en gemensam utbildningssatsning med syfte att öka kompetensen hos samtliga inblandade, såväl sportdykare som länsmuseum och hembygdsintresserade.

Stort intresse

Projektet väckte ett enormt medialt intresse när dykningarna inleddes 2001. Tidningar från hela landet dök upp i Simpviken, och tv fanns på plats. Prover från vrakdelar skickades på analys, liksom drevmaterial och en tegelsten från byssan.

De första dendrokronologiska (årsringsanalys) proverna från två plankor visade osäkra dateringar från 1480-talet, men mätvärdena utgjorde för svagt underlag. Utifrån flera senare dateringar så är det troligaste att det är senare hälften av 1700-talet som är aktuellt.

Stort fartyg

Det var ett stort fartyg för sin tid, nästan 30 meter långt och åtta meter brett och med akterstävens höjd på 5,3 meter. Lastutrymmets djup cirka 3,5 meter och lastkapacitet på 130-180 ton.

Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan mälardalen och norrlandskusten.

Efter alla mätningar, analyser och ritningar som gjorts, så har Harry Alopaeus gjort skisser som finns med i rapporten. En modell av Engmanvraket finns med i planerna.

För den som vill veta mera om Engmanvraket, så finns rapporten att läsa på Länsmuseet i Gävle.

Mer läsning

Annons