Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu ökar klyftorna i Gävle

/
  • Yosef Khatouari har en marockans bakgrund och trivs med att ha grannar i Andersberg som delar samma kultur som han själv.
  • Mona Karlsson bor i Sätra, hon vill att det ska finnas en mer naturlig mötesplats för alla människor att samlas på.
  • Helena Halawa bor i Villastaden med sin familj, hon tycker att segregationsfrågan är viktig att diskutera.

Segregationen har ökat i Sverige de senaste 20 åren, det visar en ny granskning som Statistiska centralbyrån gjort. Gävle är bland de kommuner i Sverige där den etniska segregationen har ökat allra mest de senaste åren.
– Det är inte ett dugg konstigt, säger Roger Persson, kommunalråd (MP).

Annons

LÄS OCKSÅ: Krönikan: Är jag svensk eller invandrare?

I och med den ökade invandringen har invandrartäta områden i Gävle ökat med fler invandrare, men det ska inte ses som ett problem menar Roger Persson. Det blir svårare för de som inte har språkkunskaper att komma in på arbetsmarknaden. Inkomsten avgör var folk kan bo och i de redan invandrartäta områdena som Andersberg och Sätra finns lediga hyresrätter.

– Det finns en problematik med boenden, man ska inte göra ett problem av var människor bor och vilket land de kommer ifrån.

Det finns flera orsaker till en ökad segregation. Förutom bostadsbristen är den stora arbetslösheten i länet en orsak. Gin Akgul Hajo (V), kommunalråd, anser att segregationen snarare handlar om en klassfråga än ett integrationsproblem.

– Jobb är en bas i alla människors liv. De senaste åtta åren har integration och segregation handlat mycket om hur arbetslösheten har ökat, säger Gin Akgul Hajo.

Att allt fler invandrare flyttar till invandrartäta områden beror även på att invandrare söker sig till sina landsmän.

– Folk som kommer från andra länder söker en trygghet som de inte fann i sitt hemland. De söker sig till sitt folk som de känner samhörighet med och det ökar segregationen.

Arbetarbladet träffar Yosef Khatouari, en ung kille som bott i Andersberg i två år och jobbar inom hemtjänsten. Han berättar att området där han bor är bebott av många somalier, kurder och araber och han finner en trygghet i att vara omringad av invandrare.

– Jag trivs med människor från olika länder och känner en samhörighet med dem då jag själv har en marockansk bakgrund. Jag har upplevt ett utanförskap bland svenskar tidigare, säger Yosef Khatouari.

Yosef Khatouari ser däremot ett problem med invandrartäta områden – människor som bor där integreras inte i samhället på samma sätt om de skulle ha bott på ett område med fler svenskar. Han menar att invandrare då skulle prata svenska oftare och lära sig språket mycket snabbare.

– Det är tragiskt att människor inte beblandas mer och får uppleva andra kulturer. Många med utländsk bakgrund har olika talanger. En svensk är inte bättre än en utländsk.

När segregering kommer på tals dras ofta en linje mellan svenskar och invandrare. Det är något som Mona Karlsson har upplevt, hon är student och bor i Sätra. Hon anser att segregation berör både integrationsfrågan och klassfrågan.

– Det har skett ett misslyckat integreringsarbete och politikerna har inte fördelat resurserna rätt. Det ska heller inte spela någon roll var man bor eller var man kommer ifrån, men problemet är att människor inte möts, säger Mona Karlsson.

I Sätra finns tydliga uppdelningar mellan villaområden, bostadsrätter och hyresrätter. Mona Karlsson har även märkt av de områden som är invandrartäta och de områden där majoriteten är svenskar. Hon tycker att det är ett problem att människor som bor i olika områden inte har en gemensam och naturlig mötesplats. Det är en orsak till att invandrare inte lär sig språket, menar hon.

– Har du jobb och utbildning är inte segregering ett problem. Men när det blir tydliga uppdelningar mellan invandrare och svenskar, så leder segregering till kulturella skillnader vilket i sin tur leder till fördomar och missuppfattningar.

Mona Karlsson tycker att det är logiskt att invandrare söker sig till sina landsmän och att de vill ha familj och vänner nära när de flyttar till ett nytt, okänt land. Men hon menar att de även ska välkomnas av hela samhället.

– Jag vill lyfta blicken mot svenskarna. Det pratas om att invandrare ska integreras in i samhället men det pratas inte om vad svenskarna kan göra för att välkomna invandrarna. Föreningslivet borde vara mer delaktigt i integrationsprocessen.

Ett annat segregerat område är Villastaden i Gävle, där bor förskolläraren Helena Halawa med sin familj. Hon ser att den ökade segregationen beror främst på människors inkomstkällor. Samtidigt tycker hon inte att det är konstigt att fler invandrare flyttar till invandrartäta områden.

– Det finns en kraft som drar dessa människor till varandra. Det finns även en annan kraft utifrån som får människor med en annan bakgrund att känna sig utanför och därför söker de sig till varandra, till de som förstår en, säger Helena Halawa.

Hon har själv släktingar som flyttat ifrån Syrien till Gävle, det har varit en trygghet för henne men även för dem att ha varandra på nära håll. Hon anser heller inte att segregation är ett problem, men att det skulle kunna skapa klyftor mellan svenskar och invandrare – något som hon ser lösningar på.

– Invandrare ska ha lättare för att validera sina examensbevis. Svenska undervisningar ska bli mer effektiva och det svenska samhället måste ta emot folk med en öppen famn och utnyttja sina resurser. Jag drömmer om ett samhälle där alla har det lika bra och alla kan mötas.

Mer läsning

Annons