Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öppnar avdelning i Gävle för att hjälpa andra

/
  • Har egen erfarenhet. ”Jag började fixera mig vid kroppen för att jag var rädd för att leva. Jag slutade när jag blev rädd för att dö”, säger Johanna Hedin.

Hon tränade i fyra-fem timmar om dagen och valde bort alla onyttigheter.
Men den skenbart hälsosamma livsstilen blev en fälla för Johanna Hedin.
Hon blev allt mer isolerad och ätstörningarna var ett faktum.
Tio år senare är Johanna frisk. Nu har hon startat en lokalförening i Gävle för att stötta andra drabbade.

Annons

Riksföreningen mot ätstörningar, Anorexi/Bulimi kontakt, har sitt huvudkontor i Stockholm. Tidigare har tolv andra region- och lokalavdelningarna öppnat. I januari kom ytterligare en: I Gävle.

Initiativtagaren Johanna Hedin vill tillsammans med Caroline Lundvik och Hanna Ruhn-Gibeck arbeta förebyggande och stödjande.

– Jag ångrar i dag att jag var så envis och inte själv sökte den typen av hjälp, säger Johanna.

Hon har inget klart minne av exakt när hennes egna problem började. Tillbakablickarna är suddiga.

– Jag har nog aldrig haft ett sunt matbeteende. Inte förrän som vuxen, när jag blev frisk, säger hon.

I 16-17-årsåldern spelade Johanna fotboll och handboll. Successivt växte ett beslut fram om att hon skulle satsa hårt på sporten.

Träningspassen växte, samtidigt som korv, ost och andra fettbildade livsmedel försvann från tallriken. Hon slutade aldrig att äta och gick inte ner dramatiskt i vikt. Däremot flydde hon verkligheten genom att fokusera stenhårt på kropp och kost.

Efter några år flyttade Johanna till södra Sverige, fick nya vänner och mådde bättre. Hon tränade mindre och åt mer. Men det dröjde inte länge förrän hon föll igen.

Den här gången var det inte träning som tog hand om kalorierna. Johanna började i stället använda laxermedel för att göra sig av med maten snabbare.

– Jag blev mer och mer isolerad. Allt kretsade kring det här beroendet, säger hon.

Umgänge med vänner ställdes allt oftare in, Johanna ville hellre vara ifred. Inte förrän hon träffade en man och blev kär vände det.

– Jag hade tappat mensen och undrade plötsligt vad jag höll på med. Jag ville ju kunna få barn i framtiden.

Vägen tillbaka blev lång och jobbig. Johanna ville vara duktig och klara det mesta själv. Hon besökte ätstörningsmottagningen Kristallen i Gävle några gånger. Det var allt.

I dag är Johanna frisk och har utbildat sig till hälsopedagog på Högskolan i Gävle.

När hon skrev en C-uppsats om ätstörningar hamnade hon på hemsidan för Anorexi/Bulemi kontakt.

– De sökte volontärer och jag ville hjälpa.

Lokalavdelningen kan erbjuda mentorer, stödpersoner, för de drabbade och anhöriga. Stödgrupper och utbildningsinsatser på skolor finns också med bland planerna.

Johanna menar att självkänslan är nyckeln till framgång. Om den kan stärkas tidigt är mycket vunnet när det gäller förebyggande arbete.

Mer läsning

Annons