Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Osäkert om fler platser i Yrkeshögskolan – det hänger på ansökningarna

/
  • Susanne Fridolfsson, vd i reklambyrån Gomorron i Gävle, hoppas att yrkeshögskoleutbildningen i grafisk design och kommunikation tas upp igen.

Under de närmaste åren ökar antalet utbildningsplatser i Yrkeshögskolan med drygt 20 procent. Men det är osäkert hur många fler det blir i Gävleborg.
– Det beror helt på hur bra ansökningarna är, säger Patrik Lundqvist (S), riksdagsledamot och ersättare i utbildningsutskottet

Annons

I måndags träffade han och riksdagsledamoten Elin Lundgren (S) företrädare för Yrkeshögskolan i Gävleborg.

De lyssnade men hade inte med sig några löften.

I dag har länet färre utbildningsplatser än övriga landet. Det kan tyckas rimma illa med den höga arbetslösheten och låga utbildningsnivån i regionen.

Regeringen satsar nu mer pengar på Yrkeshögskolan som nästa år får ytterligare 2 500 platser. Året därefter ska antalet utbildningsplatser öka från 24 000 till 30 000.

I höst startar 16 utbildningar inom Yrkeshögskolan i Gävleborg. Det är totalt drygt 1 200 platser.

– Ett dilemma är att det är mycket lite pengar i systemet. Konkurrensen är hård och bara cirka 25 procent av ansökningarna har beviljats, säger Lotta Nilsson, projektledare vid Yrkeshögskolan i Gävleborg.

En av utbildningarna som inte fått klartecken det här läsåret är Grafisk design och kommunikation i Bollnäs.

Det försvårar rekryteringen för flera företag i regionen, däribland reklambyrån Gomorron i Gävle.

– Jag hoppas utbildningen får förnyat förtroende, säger Susanne Fridolfsson, ägare och vd på reklambyrån.

Företaget har i dag fyra anställda men behöver rekrytera åtminstone ett par personer med den kompetens som man kan skaffa sig på Yrkeshögskolan.

Statistiken visar att många får jobb efter utbildning på Yrkeshögskolan. Av de som slutförde utbildningen åren 2006–2010 fick ungefär nio av tio jobb inom ett halvår efter examen, visar en undersökning.

Visserligen hade flera jobb också före utbildningen. Men inte minst viktigt är att näringslivet fått personal med högre kompetens. De som gick utbildningen fick också högre lön, visade undersökningen.

Lotta Nilsson efterlyser tydligare engagemang från arbetsgivarnas sida.

– Arbetslivet måste uttrycka sina kompetensbehov, säger hon.

Med regeringen förslag blir det lättare att ordna också kortare kurser liksom förberedande utbildningar för de som saknar den gymnasiekompetens som krävs för att söka till Yrkeshögskolan.

Mer läsning

Annons