Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På 59:an finns plats för alla

/
  • På träffpunkten för seniorer på Brunnsgatan 59 i Gävle möts människor mellan 60 och 90 år. Sören Rydberg, i mitten, har bytt lägenhetens ensamhet mot träffpunktens gemenskap. Volontärerna Anna Stangenberg och Karl-Gunnar Berglund har hittat något meningsfullt att fylla vardagen med.
  • Träffpunkten på Brunnsgatan, bland pensionärerna känd som 59:an, drivs av projektanställda Mona Wikland (höger) tillsammans med ett tjugotal frivilliga pensionärer. Bland annat Anna Stangenberg som är här minst en gång i veckan och sköter fikaserveringen. Omvårdnadsnämnden ordförande lovar att träffpunkterna kommer att finnas kvar även efter projekttidens slut vid årsskiftet. Men bemanningen från kommunen kommer förmodligen att minska jämfört med under uppstartstiden.
  • Till träffpunkten ska man känna sig välkommen. Det har Karl-Gunnar Berglund tagit som sin huvuduppgift. Här möter han Irene Nordström i dörren. Hon har aldrig varit där förr, men har blivit nyfiken av allt positivt hon hört.
  • Sören Rydbergs liv har förändrats drastiskt sedan träffpunkten öppnade nära hans hem. Tidigare satt han ensam hemma, vilade och tittade på tv. Nu möter han varje dag gamla och nya vänner, samtalar om livet förr och nu, får sig en god kopp kaffe och ett gott skratt.
  • Att
  • Anna Stangenberg serverar Sören Rydberg en kaffe på träffpunkten för seniorer på Brunnsgatan 59 i Gävle.

Sören Rydberg satt alltid ensam hemma. Nu går han varje dag till 59:an, träffpunkten för seniorer på Söder, där han pratar, skrattar och trivs.

– Jag är så glad att det här finns. Om man bara blir hemma så blir man lite deppig, säger han

Annons

Sören är först på plats den här onsdagsförmiddagen. Han bor precis runt hörnet och brukar slinka in minst en gång om dagen.

– Alltid får man ett gott skratt när man kommer in här, säger han.

Bakom en kafédisk står Anna Stangenberg och fixar med ostmackor och kanelbullar. Hon är en av tjugo frivilliga pensionärer som hjälper till på träffpunkten, med fika, aktiviteter och att finnas till hands för de som kliver in genom dörren.

– Minst en gång i veckan är jag här. Jag är nybliven pensionär och skulle inte kunna tänka mig en tillvaro där allting bara flyter. Att vara en del av ett sammanhang har oerhört stor betydelse, säger hon.

Anna, Sören och volontären Karl-Gunnar Berglund pratar i mun på varandra om hur fantastiskt träffpunkten är. Om hur gemenskap kan göra människor piggare. Att människor blivit som nya.

– Du Sören, det är klart tidningen vill ha med dig, du är ju vår främsta stammis, säger Anna och skrattar.

– De är så trevliga här. Och när Mona visar sig blir alla glada, säger Sören Rydberg med ett stilla leende.

Mona Wikland är projektanställd av kommunen som ansvarig för träffpunkten. Hon håller kontakt med alla volontärer, med föreningar, andra på kommunen, och försöker se till att träffpunkten har ett varierat utbud av aktiviteter.

Så får Karl-Gunnar syn på ett par som står utanför vid dörren, och läser på träffpunktens septemberprogram. Han går dit, pratar en stund och välkomnar dem in.

– Ingen sitter ensam vid ett bord här utan att någon frågar om de vill ha sällskap, säger Karl-Gunnar.

Mona Wikland tror att besökarna uppskattar att träffpunkten är opretentiös. Det är bara att kliva in, utan krav, och stanna så länge man har lust. Eller bara komma på någon enstaka aktivitet.

– Som jag ser det är det en klok verksamhet. Man sparar mycket på det förebyggande arbetet på sikt. Många är ensamma, här får man en social gemenskap som kan göra att det dröjer längre innan man behöver annan hjälp från kommunen.

Mer läsning

Annons