Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Poliser skyddas mer än andra medborgare

De specialiserade polisåklagarna försöker skydda de misstänkta polisernas identitet mer än vad andra medborgare kan räkna med vid samma typ av brott.
– Det är mer av tradition, än av stöd i sekretesslagen, säger Bengt Landahl, vice chefs­åklagare vid enheten för polismål.

Annons

När en medborgare blir misstänkt för ett brott lämnar varken polis eller åklagare ut identiteten enligt reglerna i sekretesslagen. Men när utredningen når fram till en begäran om häktning registreras namnet hos tingsrätten, och blir därmed normalt offentligt.

Namnet kan också bli offentligt något tidigare, när den misstänkt får en advokat förordnad av tingsrätten.

En tradition

Det normala är att sådana handlingar hanteras öppet på tingsrätten. Varken åklagaren som lämnar in handlingen eller tingsrätten själv åberopar någon sekretess.

Det gör däremot de specialiserade åklagare som hanterar polismål. När det gällde den våldtäktsmisstänkte polisen i Gästrikland skickade de in alla handlingar med sekretessmarkering på namnet.

– Sekretessen gäller inom vår myndighet och då skickar vi den vidare i samma skick. Men det är mer av tradition än av stöd i lagen, säger Bengt Landahl.

Landahls uppfattning är att nästan alla tingsrätter i landet accepterar deras sekretessmarkeringar när offentliga försvarare utses. Men han lägger till att de tingsrätter som gör en annan bedömning och upphäver sekretessen säkert gör rätt enligt sekretesslagen.

Restriktiv mot media

Han medger också att polisåklagarna rent allmänt är mycket mer återhållsamma med information till exempelvis journalister, än vad andra åklagare är om andra medborgare som är misstänkta för brott. Det har att göra med att tidningarna uppmärksammar polismål mer än andra, och ofta berättar att det är en polis det handlar om.

– Poliser som gör ingripanden blir ganska ofta anmälda. Ofta har det inte begåtts något brott, och då tycker vi att det är synd att en enskild polis ska få schavottera utan att det finns någon som helst grund för det, säger Bengt Landahl.

Stort mediaintresse

I våldtäktsmålet höll Gävle tingsrätt på sekretessen ända fram till häktningsförhandlingen. Då hävdes den av häktningsdomaren, efter en överläggning där advokaten begärde att sekretessen skulle bestå, just med tanke på det stora medieintresse som kan förväntas kring ett sådant mål.

Mer läsning

Annons