Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rektorn på Borgis tackar för sig

/
  • Slutar. Borgarskolans rektor Olof Leijonhuvud väljer att sluta. Han anger åldersskäl som orsak till beslutet.Foto: Catharina Sandström

Han har haft rektorstjänsten i ett kvarts sekel.
Nu väljer Olof Leijonhufvud att lämna Borgarskolan för gott.

Annons

– Jag fyller 64 år i höst. Mitt förordnade går ut 1 juli och jag vill inte förnya det, säger han.

I spalterna har bilden av en hård ledare tonat fram. För fem år sedan skapade han rubriker genom att installera kameraövervakning av matsalen för att få bättre ordning. Och han ser inte med blida ögon på skolk.

– Framförallt elever som har det besvärligt med skolan behöver komma till lektionerna. Då har de bättre chans att klara av saker och ting, säger han.

I övrigt anser inte Leijonhufvud att han varit särskilt ”sträng” under sina år.

– Jag tror inte alls att min personal tycker det. Jag har hela tiden elevens bästa som mitt fokus. Och det där med kameraövervakningen väckte mycket uppmärksamhet i media, men eleverna tyckte att det var ganska bra, säger han.

Olof Leijonhuvud anger åldersskäl som orsak till att han nu väljer att sluta.

– Jag är ju gammal, haha. Cheferna inom Gävle kommun får förordnanden som är 3-4 år långa. De senaste fyra åren har jag inte velat skriva på ett sådant utan bara för ett år i taget. Det nuvarande går ut 1 juli och då slutar jag.

Jakten på hans efterträdare pågår för fullt.

– Fyra personer ska intervjuas i en första vända nästa vecka, säger Leijonhufvud.

Själv är han med dagens mått mätt närmast Gävleunik om att ha stannat kvar så länge på en rektorspost.

– Det jobb jag en gång tog är inte det jobb jag har i dag. Vi är inte längre lika hårt styrda som grundskolan. Vi får en påse pengar och försöker göra en bra verksamhet av den. Tidigare bestämde länsskolnämnden löner och antalet timmar.

Även elevernas inställning är annorlunda, menar Olof Leijonhufvud och återvänder snabbt till skolkproblematiken.

– Skolan har inte högsta prioritet för alla, säger han.

Under de senaste åren har Leijonhufvud arbetat i en miljö med ökad konkurrens från friskolor.

– Jag är i princip för konkurrens, men då ska det vara på lika villkor, säger han.

Som läget är nu har politikerna inget större inflytande på friskolornas verksamhet, men står ändå för kostnaderna.

– Det kommer säkert att variera mellan olika kommuner. I Gävle har vi föresatt oss att vara förstahandsalternativet när eleverna söker.

Mer läsning

Annons