Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Roboten är vår  senaste (o)vän

/
  • Daniel Rönnow är professor i elektronik på Högskolan i Gävle och har varit med om att utforma automationslaboratoriet.
  • Med den här maskinen ska pappersbrukens industriella processer övas inom.

Robotarna kommer ta över allt fler jobb som människor gör i dag. Det kan låta skrämmande, men är också en möjlighet. Vi besökte Högskolan i Gävles automationslabb.

Annons

Vid en första anblick ser automationslabbet på Högskolan i Gävle ut som en ganska ordinär datasal, utrustad med whiteboardtavla där matematiska formler står skrivna. Hur långt teknologin än går är det viktigt att kunna grunderna.

– Det här är ett labb med modern utrustning som täcker in många olika typer av tekniker, säger Daniel Rönnow, professor på högskolan i elektronik.

Automation handlar om att mäta och styra industriella processer. Labbet invigdes 10 mars i år, men har egentligen smyganvänts sedan höstterminens start 2014. Labbet har tagits fram i samarbete med en referensgrupp bestående av folk från industrier som ABB och BillerudKorsnäs. Representanterna har både varit på plats på högskolan och det har gjorts besök på de aktuella industrierna. Labbet är indelat i fyra sektioner. Det första, robotik, handlar som höres om robotar. Undervisning inom området förekommer även i en annan lokal på skolan där robotverkstaden finns. Men även här står en mindre robot på laddning.

Det är främst tjänsterobotar som undervisningen kretsar kring. Robotar som människor kan hjälpas av på olika sätt, utanför industriella processer, som det sett ut traditionellt. Till exempel i kök, som dammsugare eller gräsklippare. Exo-legs är ett annat exempel som det forskas mycket kring på högskolan, en benprotes som också är en robot.

Det andra området handlar om hur sensorer kan hjälpa till i industriella processer. På så sätt är sladdkaos ett minne blott. Det talas om ”internet on things” som går ut på att maskiner kan styras över nätet.

Det tredje riktar in sig på reglerteknik och den fjärde om digital bildbehandling med hjälp av IR- och 3D-kameror. Med dessa ska räddningstjänst och kustbevaknings arbete kunna underlättas. Och personer med synnedsättning kan navigera lättare.

Ungefär 100 elever nyttjar labbet. Vissa flera dagar i veckan, andra någon gång under en kurs. De program som framför allt rör sig i lokalerna är automationsingenjörerna (som fick ett masterprogram i höstas) samt masterprogrammet i elektronik och automation, men det är flera andra program inom elektronik, data, matematik och industriell ekonomi vars utbildning snuddar vid automation och som också har nytta av labbet.

– De som utbildas här kommer vara mycket eftertraktade på arbetsmarknaden.

Till hösten kommer labbet utnyttjas fullt ut, säger Daniel Rönnow. Det utvecklas ständigt, och fler saker tillkommer.

Hur pass unikt det är vågar han inte svara på. Men han hoppas att teknik ska få en renässans i Sverige igen.

Han har under åren sett hur intresset falnat bland infödda svenskar. Det kan till exempel ses på att mastersprogrammen domineras av studenter från Indien, Pakistan, Kina och sydeuropeiska länder.

Mer läsning

Annons