Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så blir framtidens väder i Gävleborg

/
  • Länsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning i Gävleborg omfattar områden som hälsa, bebyggelse, naturmiljö,kommunikationer, teknisk försörjning, kulturmiljö och jord och skogsbruk. Christoffer Carstens samrordnar arbetet på länsstyrelsen.
  • Tillrinningens årsdynamik vid seklets slut. I Testeboån och Gavleån högre tillrinning under höst-vinter och lägre under vår-sommar.

Höga vattenflöden, avloppsnät som kollapsar, rasrisk vid strandnära tomter, problem för jord- och skogsbruk. Så påverkas Gävle av framtida temperaturhöjningar, men det är inget jämfört med de umbäranden människor utsätts för globalt.

Annons

SMHI presenterade nyligen framtida klimatanalyser för varje län i lagom tid till det stora klimatmötet i Paris. Utgångspunkten är två olika nivåer av fossila utsläpp, vilket resulterar i två höjningar av medeltemperaturen till seklets slut; 3 respektive 5 grader. Men redan en snittemperatur skulle få avsevärda konsekvenser, menar Christoffer Carstens som är samordnare för klimatanpassning vid länsstyrelsen i Gävle.

– De beslut som fattas i dag kommer att spela viktig roll i framtiden. Det här är en signal att vi måste förändra våra levnadsmönster, säger han.

Även om ett mirakel skulle inträffa i morgon, att all fossil förbränning upphörde helt skulle det ändå ta ett antal år innan effekterna av dagens utsläpp märktes i atmosfären, menar han.

Det är första gången som SMHI gör en klimatanalys med sådan god upplösning som denna, ner på kommunnivå. För en expert som Christoffer Carstens innehåller den inga överraskningar. Däremot är den ett bra verktyg för att kommunikativt kunna visa hur klimatet kan komma att förändras.

Det värsta scenariot skulle öka medeltemperaturen lokalt med sex grader vintertid och ge en ökning av årsmedelnederbörden med upp till 30 procent. Följden blir långvarigt höga flöden vintertid i våra åar, utan snö och kyla rinner vinternederbörden av, vilket kan leda till läckage av näringsämnen och ökad erosion. Länsstyrelsen har redan pekat ut potentiella rasrisker vid ett planerat bostadsområde vid Testeboån.

Fisket genomgår en dramatisk förändring. Högre vattentemperatur gynnar inte ädelfisk som röding. Näringsämnen urlakas och övergödning riskeras. Åar flödar friskt på vintrarna och kan växa igen under sommarens torrperioder. Skogsbruket får problem att hämta timmer ur skogen och jordbruket tvingas lägga ny dränering för vattensjuka åkrar.

Den kanske mest omfattande iförändringen berör avlopps- och dagvattennäten, som till många delar är dimensionerade efter gamla principer. Här är riskerna vid översvämning överhängande och de ekonomiska konsekvenserna enorma. Intresset är stort bland berörda parter; försäkringsbolag, kommun och va-bolag som höjer avgifter för att möta krav på rening och kommande investeringsbehov.

– Det här visar att klimatanpassning inte är en miljöfråga utan berör samhällets alla delar. Hur planerar vi vårt bostadsbyggande? Hur ska vi skydda våra kulturmiljöer? Vilken beredskap har vården vid extremt varma perioder?

– Vi kan säkert förhålla oss till en temperaturhöjning på två grader, med rätt insatser. Om det däremot handlar om fem-sex blir det svårt. Klimatet måste stabiliseras, annars hinner varken människor eller natur att anpassa sig till de snabba förändringarna.

Christoffer Carstens har jobbat med klimatanpassningsfrågor på länsstyrelsen i två år. Tidigare har han forskat i geovetenskap med inriktning på hydrologi, alltså vatten. Det är en utmanande uppgift att kommunicera klimatfrågan eftersom vi psykologiskt stänger ner när vi hör något som är negativt. Och det är svårt att hitta positiva inslag i framtidens klimat.

Klimatförändringar nämns ibland som en av flera orsaker till våldskonflikter. Ett exempel är Syrien där dålig vattenhushållning i samband med mycket kraftig torka gav en urbaniseringsvåg som tillsammans med faktorer som förtryck och brist på demokrati blev krigets utlösande faktor, enligt mångas uppfattning.

Att miljarder människor lever i miljöer som är direkt hotade av glaciärernas nedsmältning och havsnivåernas höjning kommer också att innebära stora svårhanterliga befolkningsrörelser.

Det finns starka ekonomiska krafter som omhuldar den nuvarande ordningen och står emot en radikal omställning, men Christoffer Carstens ser ändå en öppning:

– Det finns positiva inslag. Även om det fortfarande är på låg nivå så har utvecklingen av förnybar energi faktiskt överträffat alla prognoser. När ekonomiska intressen ser att det går att göra på ett annat sätt än de traditionella kan det gå fort. Att inte göra något alls blir betydligt dyrare.

Mer läsning

Annons