Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så gör du om du får influensa

/
  • Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Gävleborg, har svarat på de vanligaste frågorna.

Hur vet man om man har vanlig influensa eller svininfluensa? Och när är man så sjuk att man faktiskt måste söka vård? Smittskyddsläkaren i Gävleborg, Signar Mäkitalo, svarar på några av de vanligaste frågorna om svininfluensan.

Annons

De som tillhör riskgrupperna (exempelvis gravida och hjärt- och lungsjuka) ska söka vård direkt när de misstänker att de fått influensan.

Om man inte hör till någon riskgrupp ska man söka vård när man är mycket svårt sjuk och får andningsproblem, börjar hosta blod eller blir mycket allmänpåverkad. Det är naturligtvis svårt att bedöma men när man upplever att man är svårt sjuk då ska man söka vård.

Då ringer man till sjukvårdsrådgivningen (1177).

Om man är mycket svårt sjuk och inte kan komma fram på telefon kan man ta sig till antingen hälsocentralen, familjeläkarjouren eller akuten. Då är det bra om man har någon med sig så att denne kan gå in och säga till personalen att det finns i en sjuk person utanför. Det är bra om man inte går in och hostar på folk i onödan.

När man gjorde tester i somras visade det sig att det finns både influensa B, en annan influensa A och den nya influensan. Men eftersom det är ganska tidigt på säsongen och de vanliga influensorna normalt kommer igång senare är det ändå ganska stor sannolikhet att man har den nya influensan (svininfluensan). Och när spridningen är i full gång kommer nästan alla, 70–90 procent, att ha den nya influensan eftersom den sprider sig snabbt och är mer smittsam.

Nej. I en vanlig influensa dör 1 000-2 000 personer varje år. I den nya influensan räknar man med kanske bara en tiondel så många dödsfall. Skillnaden är att det i vanliga fall är äldre, sjuka personer som drabbas. Nu är det yngre, relativt friska personer som dör.

Det vet vi inte riktigt. En förklaring kan vara att en del äldre redan har ett visst skydd eftersom de kan ha utsatts för liknande virus för 60 år sedan. De yngre har inte det skyddet.

Unga personer rör sig också mer i samhället, träffar mer folk och utsätts mer för smitta

Man räknar med att fler blir sjuka. I en vanlig influensa är det kanske 15 procent av befolkningen som drabbas, nu räknar man med att det kan bli 20–40 procent. Det kan innebära stora störningar i samhället om många blir sjuka samtidigt och stora påfrestningar för sjukvården om många behöver vårdas med bland annat ecmo.

Eftersom det finns ett vaccin som kan ge ett bra skydd så är det klokt att vaccinera. Speciellt som influensan kan komma tillbaka nästa år.

Det är av omtanke för befolkningen som det dröjer. Myndigheterna vill att det ska testas ordentligt och vara säkert innan man godkänner det. Sedan måste också fabrikerna få tid att producera vaccinet.

I Sverige är vi ändå lyckligt lottade. Vi är bland de första länderna som kommer att få vaccinet samtidigt som vi har tur att befinna oss i en del av världen som drabbas av influensan relativt sent.

Förhoppningen är att alla ska kunna vaccinera sig, undantaget är personer med svår äggallergi eftersom man vid framtagandet av vaccinet låtit viruset växa i ägg.

Sedan kan det dröja lite längre innan det är godkänt för alla. Jag tror till exempel att det kan ta lite längre tid innan man har hunnit testa det tillräckligt för att det ska kunna ges till barn under tre år.

Hittills har det inte kommit några rapporter om allvarliga biverkningar bland de personer som testat vaccinet och det är väldigt glädjande. Men eftersom det är ett vaccin som ger en ovanligt bra skyddseffekt kan det också ge lite mer biverkningar som feber och ömhet.

Mer läsning

Annons