Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så kämpar Gefleortens mot mejerijättarna

/
  • ANDRA TIDER. Hans Sjöberg från Skärplinge har jobbat åt Gefleortens sedan 70-talet. Numera mest som truckförare. ”Allt är annorlunda nu”, berättar han.
  • NÖDVÄNDIGT. Icas yoghurt finns bland varorna som just nu produceras vid mejeriet i Gävle. När kunderna sviker måste Gefleortens hitta andra vägar att tjäna pengar.
  • NÖDVÄNDIGT. Icas yoghurt finns bland varorna som just nu produceras vid mejeriet i Gävle. När kunderna sviker måste Gefleortens hitta andra vägar att tjäna pengar.
  • I BUTIK. Uppemot 70 olika artiklar produceras vid mejeriet.

För 30 år sedan drack varje svensk i snitt 165 liter mjölk per person och år. I dag är det inte ens 100 liter.

Gefleortens tar hjälp av konkurrenterna för att överleva.

Arbetarbladet har besökt mejeriet i Gävle för att ta reda på hur det går ihop.

Annons

– Ser du någonsin mjölk på uteserveringarna? Det är vatten eller lättöl. Hemma är det lika självklart att dricka läsk och juice som mjölk, säger Per Blomquist, vd för Gefleortens mejeriförening, samtidigt som han utrustar Arbetarbladets reporter och fotograf med skyddskläder.

Vi ska få en rundtur i mejeriet i Gävle. Det har funnits på Söder sedan 1951 – men i övrigt är det inte mycket som påminner om gamla tider.

Mjölkbilarna pumpar in mjölken via rostfria rör som slingrar sig kors och tvärs. För mjölken är det en snabb process till färdig vara, för filen tar det längre tid. Det mesta av arbetet sker i stora maskiner. Rullbanden går från midnatt och långt in på dagen.

Slående är att det kryllar av förpackningar som saknar Gefleortens logga. När vi vandrar genom mejeriet rullar yoghurt med Icas namn förbi.

Med färre mjölkdrickare och mjölkproducenter i Sverige hårdnar också kampen om kunderna. Samtidigt som konkurrensen från både svenska och utländska mejerier ökar utvidgar även livsmedelskedjorna med sina egna varor.

Gefleortens tvingas därför att leta alternativa sätt att tjäna pengar. I dag är endast hälften av det som produceras i mejeriet egna produkter – resten är legoproduktion och en stor del sker till just konkurrenterna. Exempelvis till Icas och Coops egenmärkta varor.

En betydande del är också stödproduktion åt krisande Milko, som använder sig av Gefleortens mejeri sedan de själva tvingades lägga ner mejerier. Något som gjorde att Gefleortens i vintras kunde bygga ut och nyanställa. Ett kontrakt som lär sägas upp om Milkos planerade fusion med marknadsledande Arla blir av.

– Avtalet med Milko är på tre år och vi hoppas kunna hitta andra affärer innan det löpt ut, säger Per Blomquist.

Affärerna med de stora livsmedelskedjorna och de andra mejeriföretagen görs med blandade känslor.

Samtidigt som Gefleortens tappar mark till butikernas ofta billigare egenmärkta varor så vill de vara med och slåss om kontrakten att få producera dem.

– Det är ett nödvändigt ont, konstaterar Per Blomquist.

Men hur ser då framtiden ut för Gefleortens egna produkter?

Föreningen lever fortfarande på ett lojalt stöd från boende i Gästrikland och Norduppland. Men konsumenternas otrohet i butikerna är större än någonsin.

För Gefleortens gäller det att trumma in hos konsumenterna att mjölkens ursprung är viktigare än priset.

– Vår utmaning är att behålla det stöd som vi har hos dem som vill handla lokalt. Det handlar om miljön, att kunna behålla djuren som betar i vårt landskap och slippa långa leveranser av mjölk, säger Per Blomquist.

Mer läsning

Annons