Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så tycker rektorerna om nya gymnasieskolan

Annons

John Hjalmarsson, biträdande rektor Borgarskolan.

Vad innebär den nya gymnasieskolan?
– Den riktigt stora utmaningen för såväl elever som lärare är att eleverna nu ska lära sig nytt direkt. Tidigare har de första gymnasiekurserna innehållit en repetition av högstadiet. Nu höjer man ribban direkt.
Andra förändringar?
– Det blir hårdare krav för att över huvud taget komma in på gymnasiet.
Vad tycker du om förändringarna?
– Jag är en offentlig tjänsteman. Jag är satt att lösa detta. Det är klart att det blir utmaningar. Det blir en svår utmaning att få våra elever att klara matten till exempel.
Hur går diskussionerna?
– En het potatis är frågan om högskolebehörigheten. Det råder delade meningar om förändringarna. En del tycker att de som ska läsa till bilmekaniker inte ska behöva läsa matematik medan andra tycker att det är en allmän demokratisk rättighet att lära sig. Själv är jag svagt positiv till förändringarna. Man har tryckt mer på att eleverna ska vara anställningsbara efter gymnasieutbildningen. Men jag tycker samtidigt att om man tröttnar på sitt yrke efter några år så får det inte vara för stora hinder att läsa till ett nytt yrke.

Hans Hultin, rektor Vasaskolan.


Vad innebär den nya gymnasieskolan för er?

– Den största förändringen för oss är att det blir andra programstrukturer med delvis nytt innehåll. På Vasaskolan blir det ett nytt program, Humanistprogrammet, vilket blir det nya språkprogrammet.
Andra förändringar?
– Det lokala frirummet tas bort. Och man samställer regelverket för lokala skolor och friskolor.
Vad tycker du om reformen?
– Den bygger på ett otroligt gediget arbete. Man började i rätt ände. De flesta var nog överens om att det behövdes en uppstramning. I internationella jämförelser sjunker de svenska elevresultaten.
Vad bör de elever som ska söka till gymnasiet i vår tänka på?
– Låt intresset styra. Ta reda på så mycket som möjligt om vad som gäller och ta reda på vad de är för skolor som står bakom programmen.
Är Vasaskolan redo inför hösten?
– Ja, vi känner oss redo. Vi ligger väl till i planeringen.

Inga Bostrand, rektor Polhemsskolan

Vilken är den största förändringen i den nya gymnasieskolan?
– Att yrkesämnena får mer tid på yrkesutbildningarna. Samt att det blir mer lika utbildningar över landet.
Vad innebär det för Polhemsskolan?
– Vi måste se så att alla lärare har rätt behörighet. Någon kanske måste behöva komplettera sin behörighet. Ett exempel är att det i det nya barn- och fritidsprogrammet kommer att ingå juridikkurser.
Vad är positivt alternativt negativt med förändringarna?
– Det positiva är att det nu blir mer likriktade utbildningar över hela landet. Det kan innebära en högre kvalitet på utbildningarna. Det negativa är att det inte ges samma möjlighet att få behörighet till högskolan.
Inga Boström berättar att kunskapen om den nya gymnasieskolan är hög på Polhemsskolan. Polhemsskolan var nämligen en av referensskolorna när den nya gymnasieskolan skulle utformas.
– Vi har varit med nästan från början. Vi har bland annat kunnat komma med förslag på vilka kurser som bör ingå.

Mer läsning

Annons