Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skoldoktorn slutar

/
  • Kristjan Arinbjarnarson slutar som skolöverläkare. Ett erbjudande om jobb på sjukhusets barnklinik dök upp och frustrationen över neddragningarna inom skolhälsovården gjorde beslutet lätt.

Frustrationen efter besparingarna inom skolhälsovården blev för stor.
Skolöverläkaren Kristjan Arinbjarnarson lämnar sin tjänst.

Annons

– Det finns oändligt med behov och uppgifter vi skulle kunna utföra. Det känns motigt att vi drar ner i stället för att utöka, säger han.
Kristjan Arinbjarnarson har tackat ja till ett erbjudande om att arbeta på sjukhusets barnklinik.
– Jag kommer att jobba mest med rehabilitering. Det känns roligt och spännande, säger han.

Skolöverläkaren tvekade aldrig när chansen kom.
– Det var inget svårt val, säger han.


Kristjan Arinbjarnarson är lågmäld och vill ogärna fokusera på orsakerna till att han lämnar arbetet inom kommunen. Men han medger att det till stor del handlar om frustration över minskade resurser.
– De grundläggande värderingarna när det gäller skolhälsovårdens behov skiljer sig mellan mig och de som sitter ovanför mig, säger han diplomatiskt.
I fjol drogs en skolskötersketjänst in och nu har ytterligare en försvunnit. Det är en del av sparpaket som bland annat innebar färre platser på resursskolorna.


Arbetarbladet har tidigare berättat om hur Kristjan Arinbjarnarson varnat för konsekvenserna.
Efter neddragningarna har till exempel kommunens egna så kallade basutredningar för elever med svåra inlärnings- och skolsituationer blivit en omöjlighet.
Fram tills nu har kommunen i egen regi gjort utredningar
i stället för att remittera barnen till barn- och ungdomspsykiatrin.



Kristjan Arinbjarnarson bedömer att han själv gjort omkring 300 utredningar. Merparten av barnen har efteråt kunnat gå tillbaka direkt till skolan, med en möjlighet att mötas utifrån sina egna unika förutsättningar. En mindre del har remitterats vidare till barn- och ungdomspsykiatrin, Bup.
Nu är det bara Bup som gäller för de barn som blir aktuella i framtiden. Det kan innebära längre kötider, framför allt för den grupp som inte har de största problemen.


Kristjan Arinbjarnarson ser även andra områden inom skolhälsovården som kräver mer resurser.
Dit hör problemen med barn som mår psykiskt dåligt eller är överviktiga.
För honom känns det självklart att snarare öka satsningarna på skolhälsovården än minska.
– Behoven är väldigt stora och ökar hela tiden. Vi är underdimensionerade, säger han.

Mer läsning

Annons