Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skyddsjakt räddar grödorna

/
  • Gåsstreck. Grågässen blir allt fler i Sverige. På många håll vållar de problem, bland annat för bönderna.
  • I skottögonblicket. Sekunder senare faller en död gås ned från himlen.
  • Champion. Jaktlabradoren Atlas apporterar. de fällda gässen
  • Gåsstreck. Grågässen blir allt fler i Sverige. På många håll vållar de problem, bland annat för bönderna.
  • Dagens byte. Fyra gäss gav dagens jakt för Björn och Atlas på åkrarna i Hagsta, norr om Gävle.

Björn Forsgren har jagat gås i sju års tid. Nu bedriver han skyddsjakt på åkrarna norr om Gävle, på uppdrag av bönder som vill ha sina grödor kvar.

Annons

”Jävlar! Nu kommer dom allihopa!”

Vi hör ett snattrande läte och några nasala trumpetstötar under några sekunder innan flocken dyker upp ovanför barrskogens horisontlinje. Björn Forsgren hukar sig ännu längre ner i diket. Atlas, hans svarta jaktlabrador, sitter blick stilla, men på helspänn. De har suttit här sedan fyra i morse, och några mindre vågor av gäss har flugit in under morgontimmarna. Tre av dem ligger skjutna i diket nu.

Spanande gäss

Men gässen rör sig in över fälten i omgångar. Först skickar de några spanare. Sedan kommer några till och sätter sig. Och till sist kommer hela flocken, då ”horisonten bara exploderar av fågel”, som Björn uttrycker det.

Typiskt nog inträffar det när jag och fotografen sitter här, okamouflerade, och skrämmer bort fåglarna. Björn kan inte låta bli att muttra lite grann: ”Om inte ni hade suttit här nu så hade vi nog kunnat få en tio, femton stycken. Hoppa ner i diket nu ni också så kanske det kommer några fler!”

Håller avståndet

Björn kanske tycker vi skrämmer bort gässen, men det är inte så att de visar oss någon större respekt. De flyger omkring överallt runt om oss, det är bara det att de inte kommer riktigt nära. Och Björn måste ha dem inom 25 meters avstånd, och inte för högt. Annars är han inte säker på att träffa, och skadeskjuta djur, det vill man ju gärna undvika. Det är som om gässen känner till här gränsen. De håller sig precis utanför den.

Två gäss på ingående

Klockan är sju, solen har orkat upp en bit men värmer inte riktigt än, det är fortfarande lite disigt och en antydan till regnbåge syns långt bort. Vassen i dikesrenen där vi ligger och trycker är nästan två meter hög.

Vi tittar upp på himlen och ser två gäss komma in mot oss västerifrån, på låg höjd. De hinner precis komma in över dikesrenen innan smällandet börjar. Jag tror det är sex eller sju skott, i snabb följd. En gås faller ner från himlen strax öster om oss och slår dovt i backen.

Atlas väntar tills Björn gör en rörelse med handen, då springer han fram och griper med käkarna runt det tunga djurets hals och släpar det fram till oss i diket. Det är den sista fågeln som de skjuter den här morgonen.

Skrämsel viktigast

Fyra fåglar är inte jättemycket. Men det här är skyddsjakt, och det är inte meningen att man ska skjuta många. Poängen är skrämma bort fåglarna, splittra upp flockarna och sprida ut dem.

Det är andra gången för den här veckan som Björn och hans jaktkamrater sitter på just den här åkern. Innan de kom hit kunde det komma flockar på 350–400 gäss och sätta sig ner på åkern.

– Då är det som en armé som bara mejar ner allting. Du ser den här åkern, vad lite gräs det är på den? Och bara måsskit överallt.

För bönderna är det besvärande att gässen äter upp det som skulle bli foder till deras djur, och dessutom bajsar i det som återstår som ändå går att ta rätt på. Många är rädda för att djuren ska drabbas av sjukdomar som sprids via fåglar.

Konkurrerar

Gäss började Björn jaga för sju år sen. Sen dess har det bara blivit fler och fler för varje år. Och det är grågässen som ökar allra mest, den har numera nästan konkurrerat ut kanadagåsen helt. Vilket inte är helt utan fördelar enligt Björn:

– Grågåsen är ju lite finare i köttet.

En del av de gäss han skjuter ger han till bönderna. En del tar han själv rätt på och äter. Bröstet passar bra att röka. Fast det är ju en smaksak förstås.

Hans fru lyckades också uppfinna en egen delikatess för en tid sen.

– Det var väl ett misstag egentigen. Jag hade lagt fram några gåsbröst för rökning, men hon tog dem, malde dem till färs och gjorde lasagne på dem. Det blev otroligt gott...

Säger Björn, hänger geväret på ryggen och tar två gäss i vardera handen. Atlas går titt intill hans fötter. Jakten är slut, de är på väg upp mot bilen igen. Klockan börjar närma sig åtta.

Mer läsning

Annons