Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spetselever är tveksamma till elitklasser på högstadiet

/
  • vill ha mer. Isabelle Skaräng, Agnes Hedberg och Lilly Torkelsdotter vet hur det känns att vilja ha mer ut av skolan. ”Mina lärare visste inte hur de skulle göra för att jag skulle få läsa mer engelska. ’Du kan väl läsa en bok eller skriva en berättelse’. Det fanns ingen plan för hur jag skulle göra”, säger Agnes Hedberg.
  • Oskar Moström, 15 år, årskurs 8, Stigslunds skola, Gävle:
– Jag tycker det är bra. Är man duktig i ett ämne borde man få göra lite svårare grejer också. Det är till för de som är lite bättre. Man får bättre gymnasiegrund.
  • Johan Steinvall, 14 år, årskurs 8, Stigslunds skola, Gävle:– Det är bra. Man får lära sig mer. Men jag tror inte det skulle passa alla. Jag kanske skulle vara intresserad. Jag vill läsa teknik och IT på gymnasiet.
  • Emilia Wenngren, 13 år, årskurs 7, Stigslunds skola, Gävle:– Skulle vara bra, men det kanske skulle bli lite för mycket med läxor och sådant. För de som är intresserade skulle det vara bra. Jag skulle inte välja det.
  • Ina Hildebrand, 14 år, årskurs 7, Stigslunds skola, Gävle:– Det skulle säkert vara bra för de som redan vet vad de vill. Jag hade varit intresserad om man kunde välja sport eller idrott, men inte NO, matte eller engelska.
  • Robert Larsson, 14 år, årskurs 7, Stigslunds skola, Gävle:– Det är bra. Man kan lära sig mer innan gymnasiet, och då kan man lite redan innan man kommer dit. Jag skulle inte vara intresserad, men många i klassen skulle.

På gymnasiet finns de redan. Nästa höst införs elitklasser på försök på högstadiet.

– Jag tror man gör de här eleverna en björntjänst om de ska flytta hemifrån och förlora kontakt med kompisar, säger Agnes Hedberg, som går Vasaskolans spetsutbildning.

Annons

De kallas elitklasser och är omstridda. Men nu har regeringen har beslutat att tio spetsutbildningar med 30 elever får starta 2012. Det är Skolverket som fattar beslut vilka skolor som får ingå i försöksverksamheten.

Kan söka från hela landet

Klasserna ska vara inriktade på ett eller flera ämnen (se faktaruta) och elever får läsa gymnasiekurser redan under högstadiet. Urvalet ska ske med tester, och elever från hela landet har rätt att söka.

17-åringarna Isabelle Skaräng, Lilly Torkelsdotter och Agnes Hedberg tycker att det är bra att elever som vill fördjupa sig i något ämne får göra det redan på högstadiet. De går andra året på Vasaskolans spetsutbildning i humaniora och vet hur det känns att vilja ha ut mer av skolan.

”En annan sak att flytta”

Men Agnes Hedberg tycker inte att elitklasser på ett fåtal platser i landet är en bra idé.

– Det är en sak att vara smart rent intellektuellt, att förstå saker och ha bra läshuvud men det är en helt annan sak att klara av socialt att flytta och vara utan familj, säger hon.

Hon valde själv att lämna Bjuråker i Hälsingland för att gå på Vasaskolans spetsutbildning och bor nu hos mormor och morfar.

Lilly Torkelsson och Isabelle Skaräng tror att de hade varit redo i sjuan om skolan hade funnits i närheten så att de hade kunnat fortsätta bo hemma. Agnes Hedberg hade inte det fokuset då.

– Jag tror att jag skulle ha varit ganska skoltrött just nu om jag hade gjort det, säger hon.

Kurt Hjalmarsson, rektor på Stenebergsskolan i Gävle, är kluven till om högstadieelever är tillräckligt mogna. Det finns alltid de som inte får tillräcklig stimulans i den vanliga skolan, menar han, men är tveksam till konsekvensen av ett urval.

– Tester är ett nödvändigt ont, för risken är ju att elever inte lyckas. Om man börjar och är ganska liten, hur blir det då med självkänslan? Man är ändå bara 13 år och vill leka och umgås, säger han.

Mer läsning

Annons