Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stort mörkertal som aldrig utreds

Hanna är långt ifrån ensam om sin kamp.
Det är vanligt att människor med Adhd blir missförstådda.
– Det finns en stor brist på kunskap både inom sjukvården och i skolan, säger överläkare Nils-Åke Nilsson vid landstingets neuropsykiatriska utredningsenhet.

Annons

Arbetarbladet berättade 7 maj i år om det uppdämda behovet av att utreda vuxna med misstänkt neuropsykiatrisk störning. Väntetiden för de som står längst ner i prioriteringsordningen kan bli flera år lång.

– Vi får ungefär 150–200 remisser per år och hinner med 50-100 utredningar, säger Nils-Åke Nilsson.

Mörkertalet är stort. Nils-Åke Nilsson bedömer att ungefär tre procent av den vuxna befolkningen har Adhd. För Gävleborgs del skulle det innebära nära 5 000 personer i arbetsför ålder. Det är bara en bråkdel som får en diagnos.

Vissa lär sig strategier för att kompensera för bristerna. Andra får det svårare.

De tydligaste fallen fångas i dag ofta upp tidigt, under barndomen. Men framförallt flickor och kvinnor kan uppvisa andra symtom än de man traditionellt förknippar med Adhd.

– De är inte alltid lika aktiva som pojkarna och mår dåligt i det tysta. Samtidigt finns det också kvinnor som har den överaktiva delen med, säger Nils-Åke Nilsson.

Han skulle önska att det fanns mer samverkan kring de drabbade, där socialtjänsten och arbetsförmedlingen ingår.

– I dag har vi inte så mycket att erbjuda när det gäller Adhd, säger han.

Det viktigaste för patienterna är att kartlägga vad i livet som fungerar och vad som inte gör det.

– Det finns mycket talanger i den här gruppen. Det handlar ofta om idérika, kreativa och kraftfulla människor med enormt driv, säger han.

Mer läsning

Annons