Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sveriges äldsta tapetfabrik finns i Gävle

/
  • SVERIGES ÄLDSTA TAPETFABRIK. Sedan starten 1930 bedrivs verksamheten i samma lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den gamla tobaksfabriken, en röd tegelbyggnad från 1800-talet, har byggts ut i etapper, först på 50-talet och på 80-talet byggdes den anslutande butiken. Fabriken har 50 anställda och omsätter 75 miljoner kronor per år.
  • TAPETVALSAR. Björn Andersson, vd på Duro berättar att alla gamla tapetvalsar sparats sedan 1930. När tapeter började maskintryckas i mitten av 1800-talet använde man päronträvalsar. När Duro startade 1930 och fram till 1970-talet användes i stället så kallade stuckna valsar, där man spikar fast smidda mässingsdetaljer på valsen. Valsen byggs ut tills mönstret framträder som man vill ha det. Man lägger på färg och mönstret trycks. Från 1970-tal till i dag används gummivalsar, där mönstret graveras in med laser.
  • I FABRIKENS HJÄRTA. Fredrik Knutsson och Jörgen Fahlström jobbar med mönstertryckmaskinerna. Fabrikens tryckmaskiner kräver hantverksmässig behandling med många manuella justeringsmoment. Det tar tid att lära sig. Jörgen Fahlström har en ovärderlig kompetens efter 39 år som tryckare.
  • GAMLA GRAND. Jugenttapeten Gamla Grand kommer från det anrika Grand hotel i Gävle. Den hittades i brudsviten under flera lager av tapeter. Riksantikvarieämbetet och ABV lät tillsammans med Duro bekosta en nytryckning av tapeten som numera finns med i kollektionen Gammelsvenska tapeter.
  • TRADITIONELL TEKNIK. Duros tryckteknik, limtrycksmetoden, är densamma som använts sedan mitten av 1800-talet. Tapetens mönster trycks i mönstertrycksmaskiner som har ett färgverk för varje färg som ingår i mönstret. I dessa färgverk överförs färgen via en duk till tryckvalsen, som sedan trycker mönstret på bottnen.

Duro startade i Hagaström 1930 i en gammal tobaksfabrik från slutet av 1800-talet.

Duro är i dag en av få tapetfabriker i landet som har överlevt.

Annons

Redan när fabriken startade hade grundaren och kemisten Lennart Norström en tydlig ambition att göra varaktiga tapeter och endast använda giftfria produkter. Därav namnet Duro, som på latin betyder stark och beständig. På 30-talet var tvättbara tapeter det allra senaste och de blev en försäljningssuccé. Prövade husmödrar hade kämpat mot missfärgningar från fotogenlampor och vedspisar. Enda sättet att få bort smutsen var att tapetsera om ofta. Det är därför du hittar så många tapetlager i gamla hus.

– Lennart Norström var en föregångare med sitt miljötänk. Miljökonceptet har vi fortsatt att utveckla och vi tillverkar endast miljövänliga tapeter. Färgerna vi använder till tapeterna är fria från PVC och lösningsmedel, färgen är i princip ätbar, säger Björn Andersson, vd på Duro sedan 1989.

När Duro startades fanns det mängder av små tapetfabriker i Sverige. På 60-talet hade antalet krympt till 13 och i dag finns fem tapetfabriker kvar i landet.

– Vi tillverkar allting själva i fabriken, från färger till tapetböcker.

Sedan 1946 är Duro kunglig hovleverantör. Något som Björn Andersson är stolt över.

– Duro har blivit utnämnd till Kunglig Hovleverantör av våra tre senaste regenter. Vi uppfattar utmärkelsen som en kvalitetsstämpel för ett välskött företag och våra produkter. Utmärkelsen förnyas vart femte år.

Att vara kunglig hovleverantör innebär också att kungahuset använder företagets produkter. När Haga slott skulle renoveras inför kronprinsessparet inflyttning inhandlades bland annat tapeter från Duro. Men vilka tapeter de valde kan Duros ledning inte avslöja.

Björn Andersson tar oss med på en rundtur i den anrika tapetfabriken. Genom stora glasrutor får vi betrakta deras laboratorium där kemister kontrollerar råvaror, ljusäkthet och färger. Hur många gånger kan man tvätta en tapet? Här testas hållbarhet och slitstyrka.

Han visar oss in i ett stort rum där tapetböckerna görs för hand. Två anställda plockar tapetarken ett och ett för montering i tjocka pärmar.

Vi släpps in i fabrikens heligaste rum där nya tapetmönster arbetas fram. Här inne förbjuds fotografen att ta bilder. Duro har två egna formgivare och dessutom anlitas andra svenska formgivare. Många skickar sina skisser för påseende till Duro. Ena väggen är täckt av olika ark med mönster.

– Vi gör ett urval och använder oss av både interna och externa testgrupper. Visst är det svårt? Vilken gillar du bäst? Undrar Björn Andersson.

Jag fastnar för ett 30-talsinspirerat mönster med gråa blad och röda bär.

– Aha, det är min favorit också, utbrister han.

Till slut kommer vi till fabrikens hjärta, tryckeriet. Maskinerna slamrar och det doftar färg. Fabriksväggarna är tapetserade med färgstarka tapeter från olika tider.

Duros traditionella tapettryck är en utveckling av den metod som använts industriellt sedan mitten av 1800-talet. Färgen tillverkas på Duro och blandas datormässigt.

– Det krävs erfarenhet och precision för att ställa in maskinerna, säger Jörgen Fahlström som jobbat som tryckare på Duro i 39 år.

Först infärgas det oblekta råpapperet med en bottenfärg. Dels för att ge en bakgrund till mönstret, dels för att hindra att papperets åldringsprocess gör att tapeten gulnar. Botteninfärgningen görs i en speciell maskin, där rikligt med färg påförs papperet. Med tryckluft blåses överflödig färg tillbaka i processen, så att ytan blir helt jämn.

Tapetens mönster trycks sedan i mönstertrycksmaskiner som har ett färgverk för varje färg som ingår i mönstret. I dessa färgverk överförs färgen via en duk till tryckvalsen, som sedan trycker mönstret på bottnen. Valet av pigment gör att tapeterna inte ska blekas av solljus. På toppen läggs sedan en vattenbaserad ytlack som gör tapeten tvättbar med tvål och vatten.

– Vi använder tjockt med färg så att det inte bara blir ett platt mönster, förklarar Björn Andersson.

Fabriken producerar 25 ton färg per vecka.

De färdigtryckta tapeterna kommer ut på stora balar. Inger Boström sitter vid en bullrig maskin som paketerar färdiga tapetrullar från balarna.

Björn tar oss sedan ner till källaren. Där finns en riktig skatt. Från taket hänger hundratals handskurna valsrullar på rad.

– Titta på alla detaljer! Vi har sparat alla valsar, men alla får inte plats här. De första skars för hand i hårt ädelträ av valsmakare, det måste ha varit ett stolt skrå.

De helt trätillverkade valsarna ersattes av mässingsstuckna valsar där fina detaljer bestod av mässing. I mitten på 60-talet började man göra valsar av hårt gummi och mönstren graveras numera med modern laserteknik.

Slutligen ser vi oss om i tapetboden. En outletbutik där man kan fynda billiga tapeter med pyttesmå fabrikationsfel. Björns personliga favorit är rokokotapeten Nyckelviken från 1740-talet. På ena väggen syns en tio-i-topp-lista. Överst ligger, trist nog, en helvit tapet och den följs av några ljusa och diskret mönstrade tapeter.

Mer läsning

Annons