Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svettig höst väntar landstinget

/

Massvaccinering, den usla ekonomin och vårdvalet. Det är höstens hetaste frågor i landstinget.

– Inget landsting har budgeterat för detta. Jag tycker att om staten nu hittar på något sånt här måste de även finansiera det, säger Centerpartiets Björn Brink om höstens massvaccinering.

Annons

Höstens massvaccinering mot svininfluensan är helt klart en av de viktiga frågorna för landstinget i höst. Det säger flera av landstingspolitikerna när Arbetarbladet ringer upp för att ta tempen på höstens hetaste frågor. Vaccineringen planeras starta i september och beräknas kosta 70 miljoner kronor. En kostnad som landstinget inte har budgeterat för alls.

– Det här kom ju väldigt sent på vårt bord, säger oppositionsråd Patrik Stenvard (M).

Centerpartiets Björn Brink menar att det är otvivelaktigt så att massvaccineringen kommer att rendera ett underskott för landstinget. Han säger att han är mycket fundersam.

– Det finns ingen som helst möjlighet för oss att hämta hem några sådan här summor. Jag har ingen aning om vad vi kan skära ned på.

Antagligen kommer det att tas ut en avgift av patienterna för vaccineringen. Men hur det hela ska organiseras och vad en eventuell avgift kan hamna på är inte klart ännu.

Ekonomin är en annan viktig fråga tycker politikerna.

Den senaste prognosen för 2009 säger minus 80 miljoner, detta alltså före kostnaderna för massvaccinationen. Lösningarna på hur ekonomin ska komma i balans är olika, beroende på vilken av politikerna man frågar.

– Vi vill absolut inte lägga något förslag som innebär skattehöjningar, säger Moderaternas Patrik Stenvard.

I stället vill Moderaterna skära i de verksamheter som inte är hälso- och sjukvårdsrelaterade, som kulturverksamheter och regionala tillväxtsfrågor. En lösning som inte alls faller majoriteten i smaken.

– Nej, att skära i kultur- och tillväxtfrågor ger så lite. Det gör nästan vare sig till eller från, säger landstingsråd Ann-Margret Knapp (S).

Majoriteten nämner i stället mer drastiska lösningar som skattehöjningar, att höja avgifterna för patienterna och att minska på antalet anställda.

– Vi måste titta på alla våra kostnader, säger Ann-Margret Knapp.

Även Sjukvårdspartiets Stig Zettlin kan som en sista åtgärd tänka sig att höja skatten.

– Ingen önskar att vi ska höja skatten. Men om man vill upprätthålla kvaliteten på vissa verksamheter måste vi ta konsekvenserna av det.

Ingemar Kalén, oppositionsråd för Kristdemokraterna, tycker att landstinget borde se över läkemedelskostnaderna. 20 miljoner uppskattar han att det skulle kunna gå att spara på att få läkarna att inte vara så frikostiga med att skriva ut dyr medicin. Han hoppas även på regeringens kömiljard. 30 november i år måste andelen patienter som väntat längre än tre månader ha minskat till högst 20 procent för att landstinget ska få ta del av pengarna, det skulle röra sig om närmare 30 miljoner kronor enligt Kalén.

– Vi är ett av de fem landsting som inte klarar detta. Men vår landstingsdirektör säger att vi kommer att fixa det, så då får vi tro honom, säger Ingemar Kalén.

En tredje viktig fråga är Vårdvalet som ska införas i alla landsting vid årsskiftet. Vårdvalet innebär att patienterna själva väljer vårdcentral. Alla som uppfyller kraven har rätt att starta primärvård, till exempel nya vårdcentraler, med offentlig ersättning.

– Det blir bättre för medborgarna, men samma kostnad för landstinget, förklarar Moderaternas Patrik Stenvard.

Exakt hur vårdvalet ska utformas är fortfarande på ritbordet.

– Det här är väldigt viktigt att det fungerar, vi har ju mycket glesbygd i länet. Vi måste få till en modell som passar överallt, säger Carina Östansjö (FP).

Mer läsning

Annons