Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Treårigt projekt ska ändra vårt beteende - nu ska skräpet räknas

/
  • Michael Wagner leder det treåriga projektet som ska minska nedskräpningen i Gävle. Nästa år ska övriga kommuner som ingår i Gästrike Återvinnare bjudas in: Sandviken, Ockelbo, ­Hofors och Älvkarleby.
  • Så här såg det nyligen ut i Boulognern och Stadsträdgården.

Fem meter från sopkorgen släpps glasspapperet på marken.
Hur uppstår ett sådant beteende och kan det förändras?
Det ska Michael Wagner söka svar på.

Annons

Han är sedan april anställd som projektledare på Gästrike Återvinnare med det långsiktiga målet att minska nedskräpningen i Gävle. En uppgift som onekligen fått förnyad betydelse efter den uppmärksammade anhopningen av sopor i Boulognern och Stadsträdgården för några helger sedan.

– Jag har sett bilderna, det såg inte trevligt ut, säger Michael Wagner.

Utgångspunkterna för hans arbete är dels Sveriges nationella avfallsplan, dels Gävle kommuns miljöstrategiska program. Från nationell nivå till kommunal – hur kan man arbeta strategiskt och långsiktigt för en renare miljö? Utmaningarna är många; nedskräpning kan kopplas till allt som grumlar stadsbilden; ovårdade gräsytor, omkullvälta cyklar, klotter och annat som stör ögat.

– Allmän stökighet påverkar nedskräpning och givetvis gäller även det omvända; när det är rent kastar folk mindre, säger Michael Wagner.

I sexton år arbetade han som polis i Stockholm och kom i kontakt med barn och unga som levde under svåra förhållanden och i otrygga miljöer. Deras självskadebeteende fick honom att fördjupa kunskaperna och utbilda sig till KBT-terapeut. Efter att ha varit verksamhetschef och sysslat med vårdbehandling är han sedan fem år konsult i säkerhets- och organisationsfrågor. Med ­beteendeanalytisk kompetens kan han nu ge ett vetenskapligt perspektiv i det arbete som väntar.

Ännu så länge färsk på sin stol är det givetvis svårt att presentera ett konkretiserat handlingsprogram. Framåt sommaren blir uppdraget tydligare och hur slutprodukten ska se ut. I år omfattar kartläggningen enbart Gävle kommun, nästa år ska övriga fyra kommuner i Gästrike Återvinnare bjudas in.

– Alla är berörda, invånarna, offentliga verksamheter, privata företag, turister…Det är ett extremt spännande uppdrag.

Ett incitament är pengar. Det är svindyrt att hålla rent, säger Michael Wagner som ska titta på vad de olika momenten egentligen kostar; plocka upp skräp eller tömma sopkorgar. I dag är det en klumpsumma i bokföringen. Hushållning av resurser är också en parameter. Vem är tillverkare och vilket producent­ansvar kan utkrävas?

Han tittar även på fiffiga lösningar. Till exempel komprimerande kärl som drivs av solceller. I städer som Göteborg, Uppsala och Jönköping har det minskat nedskräpningen med 20 procent och reducerat transporterna för hämtning upp till 80 procent.

Närmast ska skräpet i Gävle mätas. Ett antal mätpunkter markeras i centrummiljö där sopor plockas med regelbundenhet för att få fram statistik som ger feedback. Senaste mätningen gjordes 2010 och i år ska även parkområden som Boulognern ingå.

– Internationell forskning visar att synlighet har betydelse för att ta de sista fem stegen och lägga skräpet i ett sopkärl. Placeringen påverkar också. Det här är relativit enkla åtgärder för att skapa tydligare markering. Stortorgets kärl är till exempel alltför neutralt färgade och i Boulognern borde det finnas tydligare vägledande budskap, säger han.

Men mest handlar det om förändra det allmänna beteendet. Det gäller både hur beslut på högre nivå tas och hur det påverkar, till den enskildes agerande. Många nyanlända har en annan inlärningshistoria och kan sakna ett automatiserat beteende.

– Det finns inget uppsåt, utan beror helt enkelt på att skräp hanteras på olika sätt i andra länder, säger Michael Wagner.

Mer läsning

Annons