Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tumör missades i tio år

/
  • I tio års tid plågades Anna av svår huvudvärk. Men orsaken undersöktes aldrig av hälsocentralen i Gävle – trots att Anna sökte hjälp gång på gång. Först när hon som 16-åring flyttade till ett annat landsting upptäcktes att hon hade en tumör i huvudet. ”Det är hemskt att de inte lyssnar på ett barn och tror på vad det säger,”  säger Anna.(Bilden är arrangerad)Foto: Lasse Halvarsson

Anna sökte under flera år hjälp för huvudvärk och frånvaroattacker. Men problemen skylldes på hennes familjesituation.

Annons

Först när hon flyttade upptäcktes den verkliga anledningen – en hjärntumör.

Redan när Anna var sex år sökte hon tillsammans med sin mamma för första gången hjälp för sin huvudvärk. En huvudvärk som fortsatte att plåga henne under hela uppväxten tillsammans med vad Anna kallar frånvaroattacker.

– Det kändes som om jag var borta, jag försvann in i min egen lilla värld och fick svårt att andas. Det var väldigt otäckt, berättar Anna.

Hon sökte hjälp hos skolsköterskan och hos hälsocentralen. Om och om igen. Under tio års tid gick hon till hälsocentralen minst sju gånger.

Men besvären togs inte på allvar.

Förutom att man kollade upp att hon inte hade något synfel utreddes enligt Anna aldrig orsaken till vare sig till huvudvärken eller attackerna. Av journalerna framgår i stället att läkarna ansåg att besvären kunde bero på hennes familjesituation.

Anna kommer från en stor familj med många barn, hon har både hel- och halvsyskon. Men själv upplevde hon inte att det var familjen som var problemet.

– Visst vi var många, men det har ju varit roligt. Det har alltid funnits någon att vara med.

– Det känns som om de bara såg familjen och inte brydde sig om att ta reda på om det fanns andra saker som huvudvärken och anfallen kunde bero på. De lyssnade inte på mig.

Det var först 2002 när hon flyttade från Gävle för att gå gymnasiet på en annan ort som det börja hända saker.

Även här gick Anna till skolsköterskan och berättade om sina problem men reaktionen blev en helt annan.

– Jag sa exakt samma sak som jag sagt hundra gånger förr. Men nu togs jag för första gången på allvar.

Skolsköterskan såg till att hon kom till en vårdcentral och därifrån skickades hon till sjukhus. En EEG-undersökning visade att något var fel och magnetkameran avslöjade orsaken – hon hade en tumör i huvudet som förmodligen hade funnits där en längre tid.

När tumören opererades bort försvann besvären, både huvudvärken och attackerna som visade sig vara epilepsianfall.

I dag är Anna 26 år. Hon är friskförklarad även om hon efter operationen har svårt att uttala vissa ord och hon har tappat bort en del minnen från barndomen.

Men hon har fortfarande inte fått svar på varför läkarna i Gävle inte tog hennes besvär på allvar. Nu har hon till slut orkat göra en anmälan till Socialstyrelsen.

– Mitt lidande går inte att göra något åt, men jag vill inte att några fler barn ska behöva råka ut för samma sak. Det får inte ske igen.

Mer läsning

Annons