Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Två madrasser och ett spritkök är allt han behöver

/
  • STÄNDIGT NYFIKEN PÅ LIVET. Passionerad är ett ord som beskriver bibliotekschefen och antikvariatsägaren Conny Persson. Men passion ger inte alltid höga pensionspoäng.

Det blev tio år på biblioteket i Sätra, tio år på Arbetarbladets radiotidning och nästan tio år på Stadsbiblioteket. Conny Persson vet precis när det är dags att dra vidare.

Annons

– Tio år är lagom för att hinna bygga upp kontakter och förtroenden och se hur långt man kan utveckla något. Men när uppdraget övergår i förvaltande tynar mitt intresse. Då är det bra att släppa fram nya människor med nya idéer, säger avgående bibliotekschefen.

Conny ber om ursäkt för röran innan han öppnar dörren till sitt tjänsterum med utsikt över Slottstorget. Två stora platstunnor står beredda att ta emot alla papper som Conny bestämmer sig för att kasta när han rensar ur kontoret. Men en del blir kvar när han lämnar sin tjänst två dar före dopparedan.

– Historiken får de som kommer efter mig ta ställning till. Här finns till exempel analysmaterial som jag har byggt upp under årens lopp, säger Conny och sveper med handen över en lång rad pärmar i bokhyllan.

Han verkar inte särskilt sentimental trots att avskedets stund närmar sig med stora steg.

– När jag väl bestämt mig för något är jag ganska rationell, säger han.

– Jag ville sluta vid 65 och nu känns det helt rätt, trots att jag tycker jättebra om både jobbet och arbetskamraterna. Men när utbyggnaden av biblioteket sköts upp insåg jag att det skulle krävas ganska mycket kraft för att orka gå och vänta.

Conny drev sitt antikvariat i Forumhuset på heltid när chefsjobbet på biblioteket blev ledigt 2002.

– Några i personalen uppmanade mig att söka. De intervjuade mig och så fick jag jobbet, förklarar Conny enkelt.

Det har hänt mycket vid stadsbiblioteket under Connys tid som chef. Han har hållit i två stora ombyggnationer 2004 och 2007 och nyligen avslutat planeringen av en tredje som startar i februari 2012. Utöver det nämner han en rad projekt som han är stolt över, bland annat utbyggnaden av Filmkällan, programverksamheten ”Popkult” för unga med bibliotekslajv och tatueringsmässa bland annat, satsningarna på barns läsning, företagsinformation, nedladdning av böcker till synskadade, dyslektiker med flera, satsningarna på lokal kultur och släktforskning, lokala bokmässor, poesihelger och mångkulturprogram. Viktiga byggstenar i Connys drömbibliotek, som han fortfarande tror på, trots att den hett efterlängtade om- och tillbyggnaden låtit vänta på sig.

Fast när Conny berättar om sin arbetsplats låter det ändå som om han lever i sin dröm, för biblioteket rymmer redan allt det som Conny värderar högst i livet: mänskliga möten och samvaro. Efter nästan tio år som bibliotekschef beskriver han fortfarande varje vandring genom tidskriftssalen som smått magisk.

– Det är så underbart att se människor i samspråk med varandra eller försjunkna i det de läser och jag funderar alltid på vilka de är och vad de söker. Här möts människor oavsett ålder eller kön och alla har ett livsöde med ett innehåll som skulle kunna bli en roman. Den tanken svindlar, säger Conny.

Värmlands folkblad, Norrbottenskuriren eller den kinesiska eller turkiska motsvarigheten. På stadsbiblioteket kan man läsa cirka 50 dagstidningar plus de 600 som man når genom databasen Library Press Display. Ett mäktigt flöde av stora och små nyhetshändelser som enligt Conny är livsviktigt för att göra tillvaron begriplig. Åren som deltidsarbetande taltidningsjournalist på Arbetarbladet gjorde honom till lokaltidningarnas förkämpe.

– Jag är förbaskat nyfiken på vad som händer i regionen och trivdes fantastiskt bra i tidningsmiljön. Med ett Harry Martinson-perspektiv blir lokaltidningen en allegori för människans behov av att samlas kring det lilla för att kunna begripa det stora som händer ute i världen, säger Conny.

Tio år blev det på Arbetarbladet och lika många på Sätra bibliotek före det. De sista åren var han bibliotekschef.

– Jag hade fantastiska år i Sätra. Vi samarbetade med flera lärare som jobbade intensivt med skönlitteratur i skolan. Vi skapade den lokala kulturveckan tillsammans med föreningar, skolan och kyrkan och byggde upp en lokal kultur i stadsdelen med många möjligheter att uttrycka sig genom poesi, film och teater.

Men det var nyfikenheten som svepte Conny vidare mot nya mål och 1987 öppnade han Gefle Antikvariat i Berggrenska gården tillsammans med förre delägaren Lars Jonsson. Sedan dess löper antikvariatet som en röd tråd genom yrkeslivet, och Conny tänker fortsätta ha öppet så länge lusten finns. Förra året lämnade han de 400 kvadratmeterna i Forumhusets källare och flyttade till en mindre lokal på Söder. Det tvingade honom att göra sig av med mer än hälften av materialet han samlat genom åren.

– Jag fick slänga ut mina ”barn”, det var som att slita en bit ur hjärtat! Flytten tog fyra månader och det var ett fruktansvärt jobb. Utan vänner och familj hade det aldrig gått.

Trots idoga ansträngningar lyckades Conny inte hitta någon som ville ta över alla tusentals böcker och tidskrifter. Det blev ett bokbål av gigantiska mått...

– Gävles energiförbrukning blev billigare det året, konstaterar han sorgset leende.

Icke brännbara är däremot Connys hågkomster från alla unika möten som uppstått mellan antikvariatets bokstaplar genom åren.

– Till antikvariatet kommer människor av alla de slag och hela tiden uppstår samtal. Vilken livsvisdom jag har fått ta del av! utbrister han.

– Som informella läroställen spelar både antikvariatet och biblioteket en viktig roll. Öppnar man för en dialog fördjupas kunskapen på båda sidor.

Nyfikenheten och öppenheten hjälper Conny att leva med sin tid, oavsett om det gäller litteratur, konst, musik eller nya medier.

– När jag resonerar med mina äldsta barnbarn om deras intresse för dataspel inser jag att spelen är ointressanta om det inte finns en berättelse. Språket är grunden även i de nya medierna och biblioteken spelar stor roll för läsandet, säger han.

Framtidens bibliotek måste kunna erbjuda allt inom olika uttrycksformer och arbeta mer med skapandets villkor för den nya generationen, anser Conny. Samtidigt tror han att biblioteket kommer att få en ännu större betydelse som mötesplats, ett ”livets torg”.

– Trots Skype och alla chattar finns fortfarande behovet av att möta människor fysiskt, i realtid. Det mötet uppstår inte framför datorn.

Antikvariatets alla böcker och Connys ”grymt stora” privata skivsamling erbjuder värden som inga e-böcker äger, trots alla möjligheter den nya tekniken öppnar. Conny tröttnar aldrig på att tumma vinylskivornas omslag, läsa baksidestexter och beundra konstverken som ackompanjerar älsklingsmusiken av John Coltrane, Charles Mingus och Miles Davis.

Konsten lockar och fascinerar Conny. Han gläds mångfalt mer åt Henry Moore-skulpturen som han sett från sitt arbetsrum på stadsbiblioteket än åt halmbocken några meter upp i backen.

– Tänk att Gävle inte marknadsför Henry Moore; vi har ju en av världens finaste skulpturer i stan! Det är bättre att lyfta fram Henry Moore än nån julbock, säger Conny och föreslår ”Gävle is Moore” som kommunslogan.

Utskällda rondellkonstverk som Carin Ellbergs ”Det femte elementet” och Ingo Vetters ”Priapos trädgård” med den rosa jeepen på högkant tillhör Connys favoriter.

– Konst ska beröra och väcka tankar och reflektioner. Den ska ge plats för individuella tolkningar över vardagen och verkligheten, säger han.

– Gävle har en otrolig styrka i hela sin skulptursamling, men man missar det i den offentliga presentationen av stan.

Conny lämnar sin tjänst på stadsbiblioteket men fortsätter nyfiket att utforska livet. I sommar drar han och hustrun Margareta som vanligt iväg i sin gamla skåpbil ett par veckor. Med två madrasser och ett enkelt spritkök blir den allt Conny begär av en husbil, perfekt när man besöker vänner och musikfestivaler.

– Vi får se vad det blir. Björk kommer visst till Roskilde i sommar...

Mer läsning

Annons