Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Två rattfyllor om dagen

/
  • sTOR KONTROLL.  Polisen i Gävleborgs län tar i snitt fast två rattfulla personer om dagen. Straffet för rattfylleri är oftast böter eller fängelse i högst sex månader kombinerat med återkallat                                        körkort.  ”Vi har både större kontroller och prickkontroller där vi bevakar kända fyllerister”, säger Ulf Carnerius, chef på trafikpolisenheten i Gävle. På bilden syns den stora razzia som genomfördes på E 4 i maj i år.

Polisen stoppar i snitt nästan två rattfulla personer varje dag i Gävleborgs län. Trots ökade insatser mot problemet minskar inte fyllekörningen.
– Jag tycker personligen att det är för klena straff, säger Ulf Carnerius på Gävle-polisen.

Annons

För de allra flesta är det självklart att inte dricka alkohol innan man sätter sig bakom ratten. Det framgår tydligt av statistik från polisen som Arbetarbladet tagit del av.

Under första halvåret 2011 gjordes 34 636 blåskontroller i länet, 257 förare testade positivt.

Siffran låter kanske liten i sammanhanget men grovt räknat innebär det att två personer varje dag utsätter sig själva och andra för livsfara.

”Du är ett dödligt vapen”

– Det är ett otyg, det är bland det värsta man kan göra i trafiken. Du är ett dödligt vapen när du sätter dig onykter bakom ratten, säger Ulf Carnerius, chef på trafikpolisenheten i Gävle.

Och ju fler kontroller polisen gör desto fler rattfyllerister hittas.

Det tyder på att det finns ett stort mörkertal av rattfulla förare på vägarna som klarar sig undan kontrollerna.

15 000 resor varje dag

Totalt i Sverige görs i genomsnitt 15 000 resor varje dag med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes enligt Trafikverket.

Ungefär 90 procent är män, främst yngre och medelålders med alkoholproblem. Gävlepolisen har extra koll på dem.

– Vi har både större kontroller och prickkontroller där vi bevakar kända rattfyllerister. Det är ett dagligt pågående arbete, säger Ulf Carnerius.

– Vi tar allvarligt på det här. Vi gör precis allt vi kan med de resurser vi har, men det är mycket annat vi också ska hålla koll på.

Vad som krävs för att få stopp på rattfylleriet är oklart. Det finns redan åtgärdsprogram för att hjälpa kända rattfyllerister.

Bland annat erbjuds de behandling, men den är än så länge frivillig.

Straffet för rattfylleri är oftast böter eller fängelse i högst sex månader kombinerat med återkallat körkort under 1–12 månader.

Det är för lite anser Ulf Carnerius.

– Jag tycker personligen att det är för klena straff för rattfylleri. Vi måste visa att vi inte accepterar det här längre. Det skulle kunna vara mer kännbara straff, tvingande vård kanske, och fler poliser.

– En notorisk rattfyllerist kanske inte bryr sig men andra kanske avhåller sig om upptäcktsrisken är större.

Mer läsning

Annons