Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tvåspråkig med kameran i hand

/
  • Eftertänksamt och välformulerat berättar Mayson Hindi om sitt stora intresse för fotografering.

Mayson Hindi ser det poetiskt sköna genom kameralinsen. Som vildrosor mot en murrig vägg.
– Det är precis som i Karin Boyes dikt, nu är det som vackrast, särskilt när regnet ger färgerna lyster.

Annons

Mayson Hindi plockar upp sin Canon EOS från väskan och säger att hon nästan får ångest om hon råkar glömma systemkameran hemma en dag. Då kan hon ju missa att dokumentera vackra blommor, träd eller buskar som kommer i hennes väg. Ambitionen att återskapa ögonblick blir enklare genom att ta en bild, menar hon och man anar att hon skulle vilja skriva mera. Hon har läst litteraturvetenskap och studerat kreativt skrivande på Högskolan i Gävle. Johannes Anyuru och Erik Lindegren är två poeter vars språk hon gillar.

– Jag brukar göra anteckningar i ett block på dagarna och sätter mig vid datorn på kvällarna. Men det är svårt att bli nöjd med skrivandet, är man glad känns det som att det inte finns något att berätta.

Mayson Hindi och hennes tre syskon är födda i Gävle. Hennes pappa kom hit från Palestina redan på sextiotalet och fick jobb som elektriker på Korsnäs. Två gånger har hon rest tillbaka med honom. I höstas åkte hon för första gången med sin mamma. Det var en upplevelse med många känslor.

– Mamma hade inte varit tillbaka i Nablus på trettio år. Vi gick på gatan där hon hade lekt och huset hon växt upp i. Hon kände igen kaklet på väggarna. Det var en oförglömlig upplevelse och det var svårt att hålla tårarna tillbaka. Jag förstod precis hennes känslor. Själv blir jag ju nostalgisk när jag åker tillbaka till Bomhus där jag växte upp.

Samtidigt är livet på Västbanken svårt att greppa för utomstående. Mayson Hindi berättar att alla lyssnar varje dag på gryningsradio för att få information om utegångsförbud införts och soldater är ute på gatorna.

I hemmet har hon alltid pratat arabiska med sina föräldrar. En sorts dialekt och för att fördjupa kunskaperna har hon pluggat i Uppsala för att kunna skriva och läsa standardarabiska. Att vara tvåspråkig har hon nu nytta av i sitt jobb som resurs på Sörbyskolan för nyanlända på lågstadiet.

– Jag är länken mellan två språk, ibland handlar det om handledning när svåra fackuttryck måste översättas. Men barnen är jätteduktiga på att lära sig svenska.

Den palestinska släkten finns numera i Jordanien. Mayson Hindi är en produkt av två kulturer. Född i Sverige med svenska beteenden, men i första hand muslim och palestinier, slår hon fast. Möjligen för att understryka detta tog hon ett beslut när hon hade tagit studenten.

– Vi var på väg till Jordanien och stannade i Uppsala för att be i moskén. Jag tog på mig en sjal som brukligt är och sedan dess har den fått vara kvar. Det var inte många i Gävle som hade slöja 2002 och det kändes som ett stort steg, men det var samtidigt viktigt för mig. Slöjan är en symbol för min tro.

Mer läsning

Annons