Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Ungdomar vill inte bli vuxna”

/
  • KAN UNGDOMAR. ”I min generation fick man ett jobb när man var 18, i dag kan man vara 28 eller 30 innan man kommer ut på arbetsmarknaden och det gör att man blir kvar i ungdomen längre”, säger Mats Trondman, professor i kultursociologi, som i går föreläste för lärare och förskollärare i Gävle.
  • REKTOR I SKOLBÄnkEN. Stefan Grybb var nöjd med att de hade lyckats samla 210 vuxna för en gemensam utbildningsdag.
  • ARBETAR MED UNGA. Linn Ångman och Maggie Eriksson, drama- och danspedagog på Kulturskolan uppskattade Mats Trondmans föreläsning.

Ungdomar är inte längre 13–18 åringar, utan snarare 10–25-åringar. Det mödosamma sökandet efter en identitet börjar tidigare och pågår längre än i tidigare generationer.
– I dag vill unga människor inte bli vuxna, säger forskaren Mats Trondman som i går föreläste för personal från flera förskolor och skolor i Gävle.

Annons

Han beskriver det som att vi har fått två nya livsfaser mellan barndomen och vuxenlivet. Ökat krav på utbildningar och stigande arbetslöshet har förlängt ungdomstiden med en fas som kallas ”unga vuxna”. Få 18-åringar vill börja jobba direkt efter gymnasiet, utan ska först resa och sedan utbilda sig.

Den andra nya livsfasen infaller i 10-12-årsåldern och kallas ”tweens”.

– Kroppen blir vuxen tidigare i dag men barnen börjar ännu tidigare med ett tonårsliknande beteende. De ska bli tonåringar men vet inte hur eftersom de inte har varit det tidigare. Det blir ett identitetsarbete där framför allt kompisar är viktiga, säger Mats Trondman.

Han är lärare och professor i kultursociologi vid Växjö universitet och forskat kring barn och ungdomar sedan 1980-talet.

Enligt Mats Trondman har vi fått en kultur som förlänger ungdomslivet samtidigt som barn och ungdomar -– generellt – har fått en mer central plats; de är med och bestämmer mer och får veta mer.

– Tweens är en av de mest intressanta målgrupperna för marknaden trots att de inte har några egna pengar. De är med och bestämmer ombyggnad hemma, var man åker på semester, vilken tv, dator och bil familjen ska ha, säger han.

Men allt är inte nytt och annorlunda. I intervjuer har Mats Trondman sett mycket traditionella värderingar hos så väl små förskolebarn som hos gymnasieelever.

– Viktigast för ungdomar är att ”göra rätt saker”, men under fasaden är de väldigt traditionella. De tycker att mamma och pappa ska bestämma saker som är viktigt för min framtid, säger han.

Stefan Grybb, rektor på Solängsskolan var nöjd med föreläsningen som ingick i en utbildningsdag för all personal på förskolor och skolor inom Solängsspåret.

– Skolan är inte bara matte och engelska, för om vi inte kan möta eleven och få ett intresse då kan vi inte fånga in dem över huvud taget, säger han.

Mer läsning

Annons