Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Upprörda känslor i Norrsundet

/
  • MINDRE FISK. Flera lokala fiskare upplever att de får mindre fisk, vilket kopplas samman med trålfisket. Men det stämmer inte, menar Kjell Wilund. Visst har vårfisket varit dåligt några år nu, men det har det varit förut. ”Jag tittade i farfars gamla anteckningsböcker från 1900, fiskarna höll på att svälta ihjäl, de fick ingen strömming. Så det där har gått i vågor”, säger han.Foto: Lasse Halvarsson
  • OROAD. Benny Lundin, ordförande i Hamrånge fiskevårdsområdesförening, är en av dem som är oroade över att trålfisket utarmar det lokala fisket och drar med sig arter som håller på att försvinna.Foto: Lasse Halvarsson

De finska trålarna har blivit en infekterad fråga i Norrsundet. Många anser att de dammsuger bottnarna och utarmar det lokala fisket.

– Det handlar bara om okunskap, säger Kjell Wilund, fiskare och sjökapten.

Annons

Åtta finska trålare tömmer sin flera hundra ton tunga last av strömming i Norrsundet. Fångsten transporteras sedan vidare och blir fiskfoder i Danmark. Och trålarna går inte obemärkta in till hamnen.

– Det har pratats väldigt mycket häromkring och folk har varit upprörda, säger Benny Lundin, ordförande i Hamrånge fiskevårdsområdesförening.

Framför allt handlar oron om att trålarna fiskar på ett bestånd som har gått ut för att äta upp sig för att sedan komma in mot kusten igen, enligt Lundin. Och att trålarna dessutom sveper med sig andra fiskarter än strömming.

Men Kjell Wilund, som själv fiskar på sommaren och jobbar i hamnen med isbrytning på vintern, menar att det är helt fel.

– Det är bara nys att det följer med torskar, och laxar och allt möjligt i trålarna. De kanske har tre torskar per gång de landar, säger han.

Flera tillfällen

Han har vid flera tillfällen tittat ner i containrarna när trålarna lossar fångsten och enligt honom går det inte att se annat än mindre strömming.

Uppgiften att kontrollera trålarnas fångst är Kustbevakningens och det sker någon gång i kvartalet, enligt Anders Persson, vakthavande på Kustbevakningens ledningscentral i Härnösand. Han kan inte erinra sig att trålarna någon gång har haft mer än vad som är tillåtet av andra arter.

– Det är inget problem för fiskarna att fiska rätt art. Först söker de med ekolod och ser var det finns strömming. Då vet de oftast också vilket djup de finns på, säger han.

Enligt Kjell Wilund påverkar inte heller trålfisket de lokala fiskarnas fiske eftersom det handlar om två olika stammar: strömmingen på djupvattnet – som trålarna fiskar på – går aldrig in mot kusten.

– De har hållit på med det här fisket i 30 år. Nu är de sju stycken stora trålare, förut var de hundra mindre som fiskade foderfiske till finska minkfarmer och export till Ryssland.

– Beståndet där ute tål trycket utan att det minskar, säger Wilund.

Utseendemässiga skillnader

Forskaren Jens Olsson på Fiskeriverkets kustlaboratorium i Öregrund konstaterar att forskningen inte hittat genetiska skillnader mellan kustlevande och utsjölevande strömming – däremot vissa utseendemässiga skillnader.

– Jag håller det inte för helt otroligt att det finns olika bestånd med kustlevande och utsjölevande strömming.

Mer läsning

Annons