Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Webbkartor - en guldgruva för släktforskare

/
  • KUNGSGÅRDEN 1789. Arealavmätning över Kungsgården med alla byggnader och trädgården.
  • ÅMOT 1706. En geometrisk avritning från Kvarnåsen i Åmot och dess ägor.
  • STADEN GEFLE 1800. Gävlekarta ur kartografen Fredrik Adolf Wiblingens atlas från runt 1800. Här finns gator, torg och viktiga byggnader utmärkta.
  • HEMLINGBY 1766. Karta över hemägodelningen mellan grannarna i Hemlingby år 1766.

Sitt hemma och sök i världens största kartskatt! Med Lantmäteriets nya webbtjänst kan alla söka sina rötter bland en miljon kartor från 1600-talet och framåt.

Annons

– Doften och känslan när man tittar på kartor i original går förstås förlorad, men i gengäld får man ett mer lättillgängligt arkiv som det går snabbt att söka i, säger Margareta Eriksson, produktchef vid Lantmäteriet.

Att skanna in 3,5 miljoner akter tar tid och arbetet med att digitalisera lantmäteriets förrättningsarkiv har pågått ända sedan 2000. Kartor och redogörelser av förändringar i fastighetsindelningen, by för by, med tillhörande protokoll är nu tillgängliga för var och en som har en dator med internet.

– Vi har tidigare haft kartorna i forskningsarkivet här och det har varit ett ganska anonymt arkiv. Få har sett den kartskatt som finns, berättar Margareta Eriksson.

Arkiven som har funnits på lantmäterimyndigheterna har efter inscanning skickats till landsarkivet i Härnösand och Riksarkivet i Stockholm.

För släktforskare är den nya webbtjänsten en guldgruva. Kartorna med tillhörande arkivhandlingar berättar i detalj om var tidigare generationer bodde, vilken jord de brukade och hur de levde.

När Margareta Eriksson och några av hennes kolleger från Lantmäteriet deltog vid släktforskardagarna i Falköping i somras var det trångt i deras monter.

– Vi var fem med varsin dator och det slutade med att vi hade kö vid alla datorerna.

Margareta Eriksson understryker att man inte behöver vara expert för att få glädje av webbtjänsten "Historiska kartor". Det räcker gott att bara vara nyfiken på hur området där man bor sett ut under olika perioder från 1600-talet och framåt. De äldre kartorna är kolorerade med akvarellfärger och ofta mycket dekorativa, särskilt den kopia som skickades till Kungliga lantmäteristyrelsen i huvudstaden.

– All kartering skedde under sommarhalvåret och sedan ägnades vintern åt att kolorera och göra kartorna fina. Oftast var det lantmätarens fru som utförde arbetet, men det var nog lantmätaren själv som tog åt sig äran, berättar Margareta Eriksson.

Sveriges förste lantmätare hette Anders Bure. På uppdrag av Gustaf II Adolf gjorde han en systematisk mätning och kartläggning av Sverige. Bures karta från 1628 är häpnadsväckande korrekt och blev den första i världen i sitt slag. Hans och alla andra kartor som upprättats och arkiverats fram till mitten av 1900-talet är nu digitaliserade och sökbara. Mot en kostnad kan den som vill beställa en utskrift på matt fotopapper. Se där, ett trevligt julklappstips!

 

 

 

Mer läsning

Annons