Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre service på finska med kommunsatsning

/
  • Snart ettårsjubileum. 1 februari är det ett år sedan Hofors blev ”finskt”. Sedan dess ingår kommunen i ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att invånarna har rätt att prata finska i sina kontakter med kommunen och kan få barn- och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Eija Viitala Larsson är anställd som projektledare och hon berättar att behovet är störst bland de äldre.

Sedan snart ett år ingår Hofors kommun i ett finskt förvaltnings­område.
Det innebär till exempel att invånarna kan få barnomsorg helt eller delvis på finska och ut­ökade rättigheter till modersmålsundervisning i skolan.
– Men många unga verkar inte ha det behovet, säger Eija Viitala Larsson, som leder kommunens arbete.

Annons

Cirka 15 procent av Hofors befolkning har finska som modersmål. I den siffran räknas både första, andra och tredje generationens sverigefinnar.

I dag kan de om de vill få hjälp på finska med sina kontakter i kommunen. De har rätt att prata finska i sina kontakter med myndigheter och även inom barn- eller äldreomsorgen.

Det var Finska föreningen som tryckte på för att Hofors kommun skulle ansöka om att få bli finskt förvaltningsområde och regeringen sade ja.

Kommunen får 660 000 kronor per år i statsbidrag för merkostnaderna detta innebär, med erbjuda sina invånare till exempel finsktalande personal på äldreboenden och inom skolan.

Anställd sedan i somras för att under två år leda arbetet är Eija Viitala Larsson.

– Hittills har jag haft mest fokus på att kartlägga behovet inom förskolan och skolan. Men än så länge har inga familjer anmält något intresse av förskoleverksamhet på finska.

Det är heller ingen som velat ha någon finsk hemspråksundervisning i skolan.

Kanske beror det på att den finska identiteten bleknat för de yngre. Men Eija Viitala Larsson hoppas att intresset öka när det blir mera känt vilka rättigheter man som sverigefinne har i Hofors i dag, något som ingår i hennes arbetsuppgifter att informera om.

Inom äldreomsorgen finns däremot redan ett stort behov. När första generationens sverigefinnar blir äldre tappar de ofta svenska språket som de lärt sig i vuxen ålder.

– Finskspråkig personal på äldreboendena är något som efterfrågas. Och även om det är besparingar och omorganisationer är det något jag är ute och pratar med cheferna om, berättar Eija Viitala Larsson.

Hon försöker också synas utåt mot invånarna i Hofors. En dag i veckan sitter hon på biblioteket med en finsk flagga framför sig, fri att kontakta för alla som vill.

– Jag berättar att den som vill ha kontakt med kommunen på finska kan gå via mig.

Mer läsning

Annons