Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det fanns en tid då Hofors blomstrade

/
  • Inflyttning. På 50-talet hade inflyttningen tagit fart och 1953 byggdes blockhusen på Synargatan. De finns kvar än i dag. Bilden är tagen i februari samma år.  Nybyggaranda. Flera av de hus som byggdes på 50- och 60-talen då vågen av framgång drog fram genom Hofors rivs i dag. Hofors var rena rama Klondyke, säger Åke Söderblom.
  • Expansionen. På 50-talet inleddes expansionen i Hofors. Områden som varit skog fick ge plats åt nya bostäder. Bilden är tagen 19 augusti 1954 och föreställer elementhus i Born.
  • Välståndet ökade snabbt. När Åke Söderblom var grabb flyttade de in i en tvåa på Nygatan. Tio år senare fick de toalett. – Du kan tänka dig vad skönt det var. Vi slapp springa ut i svinkalla vintern när vi skulle gå på dass, säger han.
  • Sattes på kartan. ”När en av cheferna                            var ute på affärsresa berättade han att han var från Sverige. Få kände till landet, men när han sa Hofors visste folk i affärsvärlden                            var han kom i från”, berättar Gunnar Nygren.  Nya kvarter. Nya hus växte upp bredvid äldre och under 50-talet skänkte SKF mark till den nybildade stiftelsen Hoforshus. På bilden syns Skolgatan och Hagaområdet.

För 50 år sedan blomstrade Hofors. Produktionen på SKF gick på högvarv. Samtidigt exploderade bostadsbyggandet. Då fanns inga orosmoln på himlen och Hofors var en ort människor flyttade till och stannade kvar på.

Annons

Hofors är ett lysande exempel på den framgångsvåg som drog fram genom Sverige under 50- och 60-talen. Efter andra världskriget var efterfrågan på svenskt stål enorm och produktionen på SKF gick för högvarv. Företaget var tvunget att på plats rekrytera arbetskraft i Finland och på kontinenten för att kunna producera de mängder stål som skulle skeppas ut i världen.

Höjd levnadsstandard

Levnadsstandarden höjdes i en rasande takt under 50- och 60-talen och bostadsbyggandet sköt i höjden. Nya områden växte fram och det som varit skog fick ge plats åt nya lägenheter. Centrumområdet stöptes om och fram växte dagens centrumområde. I dag river man lägenheter och antalet anställda på SKF har sedan toppnoteringen 1965 sjunkit från 4 500 till dagens 1 300.

25 Konsumbutiker

– På 40- och 50-talen hade vi urmakeri, en guldsmed, sadelmakare, fyra slakterier, flera kaféer, tre biografer och det fanns 25 Konsumbutiker, säger Åke Söderblom, som arbetade som murarbas på SKF på 1960-talet.

1987 gick han i pension och då hade han tillbringat 29 år på Hofors bruk. Inte en enda dag under sitt yrkesverksamma liv gick han arbetslös. När han stämplade ut för sista gången hade han titeln verkmästare.

Stålverket var generöst

SKF eller Hofors bruk som många fortfarande kallar stålverket var generöst. Företaget såg värdet i att belöna sina anställda och deras familjer. Det var fotfolket som såg till produktionen av stål fortgick dag som natt nere i gropen. SKF ville inte att människor skulle ledsna och dra vidare, det fanns andra stålverk som var i behov av arbetskraft.

SKF ägde hela Hofors

Gunnar Nygren var chef på SKF:s samhällskontor mellan 1958–68.

På den tiden ägde företaget i princip hela Hofors. I domänerna ingick förutom stålverket fastigheter, villor, radhus, skog, gruvor och sågverk.

Gunnar Nygrens uppgift var att överföra egendomarna från SKF till Hofors kommun. SKF hade gått in i en ny era och nu var det stålproduktion och inget annat företaget skulle ägna sig åt.

Fördelade 1 miljon

– I början av 60-talet fick jag 1 miljon kronor av SKF:s chef Ivar Bohm. Han sa åt mig att lägga pengarna på vad jag ville bara det ledde till förbättringar av Hofors. Pengarna gick till asfaltering av vägar, ett nytt badhus och till nya villor, säger Gunnar Nygren.

– Den här perioden var den bästa i min hustrus och mitt liv, det fanns ett oerhört rikt sällskapsliv och det var aldrig något problem att få pengar från SKF om man ville genomföra ett evenemang. SKF:s ledning frågade bara hur mycket det kostade och så fick man pengarna, säger han.

Mark till Hoforshus

SKF överförde sedan mark till den nybildade stiftelsen Hoforshus. Västerhöjden är ett av de bostadsområden som Hoforshus lät bygga.

– Bruket ställde upp med mark. Hofors var ett brukssamhälle med sina traditioner, säger Gunnar Nygren.

– Varje år hade SKF ett möte med kommunen där man tillsammans gick igenom vilka förbättringar som skulle genomföras.

SKF stod för login

Många gästarbetare som kom till Hofors fick bo i baracker till en början. Gunnar Nygren minns att SKF stod för hyra, mat, möbler och sänglinne.

– Vi hade ett fantastiskt bra samarbete med de här gästarbetarna. Utan de hårt arbetande finnarna hade vi inte nått den här framgången.

Och var man anställd på SKF så blev man kvar där. Det fanns ingen anledning att flytta. Anställningen var tryggad och löneutvecklingen god.

– En gång SKF:are, alltid en SKF:are sa man, berättar Gunnar Nygren.

Mer läsning

Annons