Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lantbrukare tvingas betala skyddsjakt

/
  • Lotta Zetterlund, LRF, är kritisk mot att staten inte står för notan vid skyddsjakt utan den som lämnar in ansökan får hoppas att frivilliga jägare ställer upp eller helt enkelt betala jägare för att jaga.

I vissa län får jägare betalt för att delta i skyddsjakt.
Men i Gävleborg får enskilda lantbrukare betala, om inte jägarna ställer upp gratis.
– Det är helt horribelt, säger Lotta Zetterlund, LRF.

Annons

Enligt jaktledaren som ledde skyddsjakten i Jäderfors 2012 la frivilliga jägare totalt 223 mantimmar på att jaga den varg som då hade jagat ett 20-tal kor ur en hage och skrämt hästar. Då var jakten förgäves, trots att länsstyrelsen förlängde den.

Läs mer: Skyddsjakt beviljad på vargen som jagade kor

Länsstyrelsen tog under fredagseftermiddagen beslut om att förlänga skyddsjakten på problemvargen i Järbo som redan pågått under en månad. Även området där jakt får bedrivas har utökats och jakten får pågå ytterligare en månad, fram till 16 december.

Läs mer: Upprörd stämning på vargmötet i Järbo - se reprisen av Arbetarbladets livesändning

Lotta Zetterlund från Lantbrukarnas Riksförbund är starkt kritisk till att enskilda lantbrukare eller djurhållare får stå för notan vid en skyddsjakt, om inte jägare ställer upp ideellt.

– Det är oerhört orättvist. Om du inte kan jaga själv får du böna och be att någon jägare ställer upp gratis, annars får du helt enkelt betala för att någon ska genomföra den skyddsjakt myndigheten beslutat om, säger Lotta Zetterlund från Lantbrukarnas Riksförbund.

När länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt utses i de flesta fall en lokal jägare till jaktledare, denne plockar ihop ett jaktlag. Personal från länsstyrelsen kan, på arbetstid, delta i skyddsjakt men till största delen bygger jakten på ideella krafter.

– Statens vilt måste staten ta kostnaden för. Det är bara en tidsfråga innan vi inte fixar skyddsjakten, säger hon och berättar om en skyddsjakt i Dalarna som fick blåsas av då det inte fanns jägare som var villiga att ställa upp gratis.

I flera län, framför allt i renbetesområden, betalar länsstyrelsen arvoden till deltagande jaktlag. Länsstyrelsen kan också ställa upp med helikoptrar, vilket Naturskyddsföreningen förordar.

– Då blir jakten effektivare och kan klaras av snabbare, säger Anders Ekholm från Naturskyddsföreningen, som anser att skyddsjakten på problemvargen i Järbo är motiverad då vargen inte är en god ambassadör för vargstammen.

Just nu pågår diskussioner om arvoden även i Gävleborg i samband med skyddsjakter, då jägarorganisationerna driver frågan.

– Samhället har beslutat att vargarna ska finnas. Men sen är det den drabbade som ska fixa när vargarna blir ett problem, trots att en myndighet beslutat att vargen ska skjutas. Det är helt absurt, säger Per Mellström från Jägarförbundet.

– Dessutom ska du hålla med bil och bensin och ta ledigt från jobbet, men du får inget för det.

Att jaga är er hobby, som ni själv betalar för i vanliga fall, varför ska ni ha betalt för att skyddsjaga varg?

– Skyddsjakt på varg är ingen fritidsjakt. Det är ett jobb, ett uppdrag som ska genomföras på en myndighets begäran, det kan inte jämföras med fritidsjakt, säger Per Mellström.

Enligt Länsstyrelsen Gävleborg är det i dag inte aktuellt med arvoden till jägare som deltar.

– Det finns inga medel avsatta här i länet, berättar rovdjurshandläggaren Sara Sundin.

Som Arbetarbladet berättade i går har bara en varg skjutits under fem år till följd av skyddsjakt och såväl länsstyrelsen som jägarkåren anser att skyddsjakt är ett trubbigt vapen mot vargar med oönskat beteende då jaktförordningen strikt reglerar hur jakten får bedrivas.

Läs mer: Skyddsjakt är länsstyrelsens sista utväg

Läs mer: Här är listan på alla ansökningar om skyddsjakt sedan 2011

Mer läsning

Annons