Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu kan Lars fortsätta vara älgmamma

/
  • Får bli kvar i Mo. Lars Arkesjö, som driver älgparken i Mo i Ockelbo, är glad för att älgkalven Kalle får bli kvar i parken. Nu får han agera ”mamma” för den lilla föräldrarlösa kalven.

Älgkalven Kalle, sex veckor gammal, är lyckligt omedveten om att lagen säger att han ska avlivas eftersom han är ett fångat vilt djur.
För hans del är det viktigaste som hänt att han fått en ny mamma – Lars Arkesjö, som driver älgparken i Mo – och att han efter några dramatiska veckor bestämt sig för att överleva.

Annons

– När vi tog hand om honom för tre veckor sen hade han irrat omkring på vägen i elva timmar, säger Lars Arkesjö som inte kan gå någonstans nu utan att Kalle hänger honom i hasorna.

Två dagar efter infångandet hamnade Kalle i ett chocktillstånd och blev totalt apatisk.

– Han bara låg där som ett livlöst djur. Vi sprutade in välling i halsen på honom var tredje timme dygnet runt och masserade hela kroppen lika ofta. Varje matning tog nästan en timme, berättar Lars.

Kalle fick också cortison och penicillin.

Vid massagen lyfte man upp honom och ”cyklade” med benen så att Kalles mage skulle komma i gång. Han lämnades inte ensam nån gång under dygnet.

För en vecka sen fick Kalle tillbaka sin sugreflex och kunde därmed själv få i sig maten.

Genom kontakt med en veterinär har Lars fått en mängd goda råd om hur ofta och vad Kalle ska äta. Han får mjölkersättning som brukar ges till tamboskap.

Ibland får han grädde i vällingen också.

– Det är en känslig krabat, det här. Älgar är idisslare med fyra magar, men Kalles magar fungerar inte ännu inte riktigt.

Men nu efter tre veckor är det fart på Kalles matlust. Han får fortfarande flaskan var tredje timme och det tar knappt en halvminut innan har Kalle sugit i sig sina två deciliter välling.

– Vi ska försöka öka på tiden mellan måltiderna till var fjärde timme. Och sen till var femte timme, då kan jag nog åka hem en stund, säger Lars förhoppningsfullt.

– Vi har lagt ned otroligt mycket arbete på att få Kalle att överleva och komma igen. Men det har det varit värt, säger Lars och pussar Kalle kärleksfullt på mulen.

Fortfarande sover alltid någon hos Kalle i hans lilla hus för att kunna mata honom på natten.

Man har också börjat vänja Kalle vid hans hägn så att han ska kunna vara där själv.

Kalle är nu en trygg liten älgkalv på höga ben, han är inte rädd för människor. Bara mamma Lars är i närheten så.

Mer läsning

Annons