Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ockelbos utvandrare sökte något eget

/
  • Bara svenskt. På kyrkogårdarna i Stromsburg är de svenska namnen närmast totalt dominerande.

Det var 1856 som en grupp på 155 män, kvinnor och barn lämnade fattigdomen i Ockelbo, liksom många hade lämnat Småland och många andra platser i Sverige.

Utvandrarna från Ockelbo kom först till Galva i Illinois, men de sökte någonting eget, och några bar på drömmen om en storstad på Nebraskas prärie.

Annons

1872 startade utvandrade Ockelbobor uppbyggaden av präriestaden Stromsburg. En förtrupp reste till Nebraska under ledning av Lewis Headstrom, som hade utvandrat från den lilla byn Strömsborg strax utanför Ockelbo, men flera av de tidigare Ockelboborna hade inte några planer på att bli farmare.

Nu skulle de bygga staden på prärien för att kunna göra affärer med farmarna, och Lewis Headstrom flyttade sin affär med bland annat möbelförsäljning från Galva till den plats de valde att döpa till Stromsburg efter hans hemby.

Den lilla förtruppen tingade mark till den större grupp som skulle komma.

Det handlade om stora arealer gratis mark som de under fem år måste visa att de brukade för att få behålla den. Och ju fler farmare desto fler kunder för invandrarnas butiker.

Platsen ansågs passande eftersom väderbetingelser och odlingsförhållanden påminde om Ockelbo, vilket är lite svårt att förstå i den tryckande hettan i mitten av juni.

Någon storstad blev aldrig Stromsburg. Och bibliotekarien Katy Nelson, med rötterna i Stockholm och med stort intresse för historia, undrar om svenskarna egentligen fick det bättre i Amerika.

När de kom till sina home-stead, sina ofta stora jordlotter, måste de starta med att bygga för att bo. Det fanns inga träd att hugga och att bygga hus av, så de lyfte den bågformade överbyggnaden med kraftig presenning från vagnen för att ha skydd den första tiden. Sedan byggde de en dugout, ett hus som grävdes in i en kulle och fick två eller tre väggar av soddy, som var en blandning av lera och präriegräs.

Husen med de tjocka väggarna hade fördelen att de var varma på vintern och svala under sommaren, men för att det inte skulle bli alltför varmt flyttades spisen ut sommartid.

Kathy Nelson visar bilder av farmare utanför deras home-stead. De har ställt ut allt de äger – bordet, ett par stolar, en orgel och ett par mulor framför en vagn och de har ofta en min av ansträngd stolthet. Det är tydligt att det var ett mycket enkelt och hårt liv för de tidigare Ockelboborna, och ofta fanns inte de yngsta barnen med på bilderna. De hade lämnats hos mor- och farföräldrar hemma i Sverige och reste efter som tonåringar.

Pärmar med emigrantregister visar att många ungdomar reste ensamma över Atlanten, till väntande familjer som de inte längre mindes eller kände igen.

Prärien var en annorlunda och skrämmande miljö och farmarna planterade träd intill sina hus, delvis för att skapa en för dem begriplig miljö ute på det till synes ändlösa slättlandskapet, delvis för att förbereda för senare husbyggande.

– För dem var det som att bosätta sig på planeten Mars, säger John Carter som reser runt och håller föredrag med ett urval av fotografen Solomon D Butchers cirka 3‑000 bilder från koloniseringen av prärien.

– Många kvinnor klarade inte det mycket enkla och hårda livet, förklarar Kathy Nelson och visar bilder från Sverige under samma tid, med lockande torghandel och vackra byggnader i Stockholm och med idylliskt midsommarfirande i Dalarna, vilket naturligtvis var miljöer som flertalet utvandrare inte var i närheten av i Sverige.

Men de fina byggnader som finns kvar sedan starten av Stromsburgs uppbyggnad visar att Lewis Headstrom, i dag Stromsburgs officielle grundare, och övriga Ockelbobor hade både den vilja och den förmåga som krävdes. Lewis Headstrom blev, förutom affärsman, också postmästare och borgmästare i Stromsburg.

Dessutom, påpekar Kathy Nelson, var svenskarna öppna för andra invandrare än svenskar. Alla var välkomna till den växande staden, oberoende av hudfärg och religion. Stromsburg är i dag den största staden i Polk county och sköter själva brandförsvar, biblioteksverksamhet och en del andra offentliga uppgifter. Erik Andersson

Mer läsning

Annons