Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Årsundabarnen är riktiga bokslukare

/
  • vill ha spånning. Isabelle Oskarsson i tvåan valde boken Ellas sköna sorgligheter. Hon och kompisen Ella Qvist vet precis vad som utmärker en bra bok: ”Den ska vara spännande, rolig och helst inte så mycket text i.”
  • Gillar att läsa. Viggo Forsberg, Felix Nordvall och Tindra Lövgren som går på sexårs i Årsunda kyrkskola gillar att läsa. ”Kråke-böckerna är bästa”, sa Felix. Men han tyckte att boken Pelle och Frasse, som barnen i går fick som present efter ett avslutat läsprojekt, också verkade bra.

400 böcker på fyra veckor. Det har Årsunda kyrkskolas 153 elever precis betat av tillsammans.

Som avslutning på läsprojektet de varit med i fick eleverna i går välja en egen bok att ta hem.

– Jag gillar spännande böcker, sa Ella Qvist i tvåan som valde Zoomysteriet.

Annons

En bok åt alla. Så heter läsprojektet som pågått på Årsunda skola under hösten. Bakom projektet står Stiftelsen Boken i Sverige. Syftet är att öka läsandet bland eleverna.

Under de fyra veckorna som varit har barnen både besökt biblioteket och en bokhandel och så har de förstås läst och läst, både på skoltid och hemma. I förskoleklassen, där alla ännu inte kan läsa, har fröken läst högt för barnen.

Och för varje bok de läst har bokormen, som består av lappar med böckernas namn, blivit längre och längre.

– Nu är den 47 meter lång, berättade rektorn Christina Ekström när hon delade ut boken Pelle och Frasse till alla sexåringar.

Felix Nordvall, Tindra Lövgren och Viggo Forsberg var mycket nöjda med boken.

– Jag kan redan läsa, det kunde jag innan skolan började. Det är roligare att läsa själv än att någon vuxen läser, sa Viggo och fick medhåll av de två andra.

– Kråke-böckerna är bäst, tillade Felix.

De större barnen fick välja på lite olika boktitlar. Isabelle Oskarsson och Ella Qvist i tvåan hade kriterierna för en bra bok fullständigt klara för sig.

– Den ska vara spännande, rolig och helst inte så mycket text i, sa de. Johanna Hejdenberg

Mer läsning

Annons