Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blåsning banade väg för en ny era

Med ett värdelöst patent på fickan återvände Göran Fredrik Göransson från England. Men med hjälp av sin envishet förvandlade han det till en guldgruva. I dag är det 150 år sedan han genomförde den första lyckade Bessemerblåsningen vid Edsken i Hofors.

Annons

Sandvik finns representerat i 130 länder. Det är med andra ord en världsomspännande koncern, som är verksam inom skilda områden.

Startskottet

Verkstadskoncernens huvudkontor ligger i Sandviken, och det var här framgångssagan började. Orten bestod vid den första lyckade Bessemerblåsningen av en bondgård och några torp. Hur området skulle ha sett utan Göran Fredrik Göranssons blåsning den 18 juni 1858 får vi aldrig svar på. I dag är Sandviken en kommun med 37 000 invånare.

Klart är att blåsningen vid Edsken var startskottet för en ny era inom stålframställningen. Den nya metoden gjorde det möjligt att tillverka stål av högre kvalitet i stora mängder.

– Det här var en process som möjliggjorde massproduktion. Vid den här tiden hade järnvägarna och ångmaskinerna börjat växa fram och konsul Göransson insåg att behovet av stål skulle växa, säger Elvert Eriksson, som har noggrant har kartlagt Sandviks framväxt.

Värdelöst patent

Själv arbetade han 41 år på Sandvik, 30 av dem som maskiningenjör. De sista tio åren arbetade han på informationsavdelningen vid huvudkontoret.

– Bessemer lyckades aldrig göra en lyckad blåsning. Man kan säga att Göran Fredrik Göransson kom hem med ett värdelöst patent. Han spenderade hela sin förmögenhet på projektet och var på väg att ge upp flera gånger, säger Elvert Eriksson.

Lyckad blåsning

Hemligheten bakom den lyckade blåsningen var att Göran Fredrik Göransson ökade arean på lufthålen till konvertern.

– Natten till 18 juli drömde han att han inte fick luft. När han vaknande sade han till sin fru att det kanske var luft som saknandes för att processen skulle lyckas.

När den lyckade blåsningen var ett faktum förstod konsuln att han lyckats med något enastående. Men någon utbyggnad i Högbo var inte aktuell. Närheten till järnvägen och järnmalmen från Årsunda gjorde att valet föll på Sandviken vid Storsjön. Till skillnad från andra stålverk låg det inte vid något vattendrag. Istället lät han gräva en kanal från Jädraån. Järnvägen förband Sandviken med Gävle hamn och från den skeppades stångjärn ut på världsmarknaden.

– Jag tror att det här var den första industriföretaget i Sverige som anlades vid en järnväg, säger Elvert Eriksson.

Mer läsning

Annons