Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elakheterna har inte stoppat Sara

/

Sara Henrietta Bergström Källström är en ung, framgångsrik tjej som praktiskt taget lagt dressyrvärlden för sina fötter. Men utanför ridbanan har hon fått kämpa mot avundsjuka och fördomar som nära nog tog knäcken på henne.
– Ju duktigare jag blev desto värre blev det, berättar hon.

Annons

Just nu är Sara Henrietta Bergström Källström hemma hos föräldrarna i Kungsgården. Hästarna Gina Tricot Garcia och Gina Tricot Diezel går och tar det lugnt i hagarna ute mot Storsjön och Sara dukar upp fika med bullar och smörgåsar i köket.

– Så här kan man bara göra när man är hos mamma. Hos mig finns det aldrig så mycket, säger hon och skrattar.

Sara flyttade hemifrån för två år sedan, som 16-åring. Då hade hon fått en riktig drömchans – hon fick jobba på stallet Tullstorp i Skåne och träna för Sveriges främsta dressyrryttare Jan Brink. Allt började med att hon kom ner för att provrida hästen Garcia, som hennes mamma hade sett och trodde skulle passa Sara.

Brink tyckte däremot inte alls att Garcia passade för en 16-årig tjej. Men när Sara satt upp och red ändrade han uppfattning.

– Och gör han något gör han det ordentligt. Så nu ville han göra en ungdomssatsning och jag skulle vara den satsningen. Det kan man ju inte säga nej till.

inte alls råd med Garcia, men Brink hjälpte dem se till att Sara ändå fick hästen. Sara bestämde sig för att gymnasiet fick vänta, flyttade ner och blev beridarlärling. Hon fick träna med Brink och jobba i stallet.

– Man jobbar från sex på morgonen till sex på kvällen. Rider fem–sex hästar, mockar och sopar. Det är inte att ligga på soffan direkt. Men det är mitt drömjobb.

men sedan i julas har hon varit hemma hos familjen för att andas och ladda om.

– Jag är inte så gammal egentligen. Och med allt som har varit runt omkring tävlandet kände jag att jag ville vara hemma ett tag.

Det har varit mycket runt omkring för Sara. Samtidigt som karriären har gått spikrakt uppåt med segrar både i svenska och nordiska mästerskap och stora framgångar internationellt, har det varit tufft på det privata planet.

– I början tyckte alla att jag var så söt och gullig. Men sen när det började gå bra för mig var jag inte det längre.

I stället hörde Sara hur det pratades om henne. Det sades att det bara gick bra för Sara för att hon hade så dyra hästar. Att hon var för ung, att hon inte förtjänade framgångarna.

Allra värst var det inför Ryttargalan i Stockholm i januari. Då var Sara nominerad som ”årets komet” och ”morgondagens stjärna” – och det verkade sticka i ögonen på folk.

– Jag fick hatmejl som innehöll väldigt grova och elaka saker från folk jag inte kände.

på galan, ändå fick priset som ”årets komet”, var stort. Priset betyder mycket för Sara.

– Det var som om tiden stannade när de sa att jag hade vunnit. Det är ett framröstat pris, då måste det ju ändå betyda att jag har folk som stöder mig.

Periodvis har Sara haft svårt att hantera elakheterna.

– Det är inte så lätt att strunta i allting. Från att ha varit en glad tjej som tog mycket plats blev jag helt annorlunda. Började titta ner i marken och lät bli att prata med folk.

och mamma och pappa, har varit ett stort stöd. Nu har Sara hunnit bli 18 och börjar lära sig hantera det.

– För två år sedan hade jag aldrig kunnat prata om det här. Men man lär sig. Oavsett vad som händer runt omkring är det det här jag älskar. Jag kommer alltid att arbeta för det jag vill, sen får folk tycka vad de vill. Jag har blivit extremt ödmjuk inför alla jag har som vill mig väl, familjen och Jan.

har Sara och Diezel just kommit hem från Sunshine Tour i Spanien. I år tävlar Sara för första gången som young rider, ett slags mellanläge mellan junior och senior – och det har gått bra. Hon har hållit sig i toppskiktet under tävlingen, trots att hennes starkaste häst Garcia väntat hemma i Kungsgården.

– Man får vara young rider i fyra år innan man tävlar med seniorerna och jag tror jag kommer att vara det. Man lär sig så mycket av de åren. Vi får se om jag debuterar med Garcia i en svår B1-klass senare i år.

trappsteget som återstår innan man tävlar i Grand Prix, tillsammans med alla världens främsta ryttare. Men när det gäller framtidsplanerna och målen har Sara ingen brådska. Framför allt vill hon ut och tävla internationellt det kommande året.

– Jättemånga säger att de satsar på OS och sådana saker. Men det är inget jag säger. Jag har inte tävlat i Grand Prix än och vet inte hur det kommer att gå. Det är ett jättestort steg dit.

Och om hon får välja själv vill hon fortsätta arbeta med hästar hela livet.

– Det har gått från att vara en hobby till ett jobb. Och en livsstil.

– Jo, det är hemskt kallt att hålla på med den här sporten på vintern i Sverige. Då skulle man önska att man var simhoppare i stället. Men det här är det jag älskar att göra.

Mer läsning

Annons