Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskare: Sandviken en bruksort som klarar sig

De små svenska bruksorterna går en problematisk framtid till mötes.


Men Sandviken har stora chanser att repa sig, även om många Sandvikanställda får inrikta sig på att byta bransch.


Det är två forskare som Arbetarbladet pratat med överens om.

Annons

Många mindre orter som är uppbyggda kring stora industrier drabbas hårt när ortens stora arbetsgivare lägger ned eller varslar anställda.

Sandviks varsel av 900 personer i Sandviken är bara det senaste i raden av industrivarsel i finanskrisens Sverige, men i Gästrikland och Norduppland finns flera exempel på mindre bruksorter som Norrsundet, Söderfors och Hofors som också går en oviss framtid till mötes.

– Sandviken har stora chanser att repa sig om de akuta finansiella frågorna löses. Lite mindre orter har det i allmänhet svårare, för de har inte så många alternativ och får förlita sig på att de ligger inom pendlingsavstånd till större arbetsmarknader, säger Sune Berger, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

Han får medhåll av Henrik Lindberg, ekonomisk historiker och forskare vid Ratio, näringslivets forskningsinstitut.

– Generellt gäller det för ensidigt inriktade industriorter att diversifiera sig. Man måste skaffa sig flera olika typer av företag och inte ha alla ägg i en och samma korg, säger han.

Henrik Lindberg tror mer på åtgärder som att ta bort byråkratiska hinder mot företagande och att starta entreprenörsutbildningar än att sätta in arbetsmarknadsåtgärder som enligt honom sällan leder till nya jobb.

Båda forskarna tror att det kommer fler varsel framöver och att industrijobben blir färre i framtiden.

– En del får nog vara beredda på att lämna de här branscherna. Då är det viktigt att ha en bred och allmän utbildning så att man kan hoppa in lite varstans, säger Sune Berger.

Henrik Lindbergs avhandling handlade om när skogsindustrin i Söderhamn var på fallrepet under 70- och 80-talen.

Han såg att kommunen hanterade krisen på två olika sätt. Först vände man sig till staten och de stora företagen och bad om räddningspaket och ersättningsjobb.

Men efter fem år skedde ett politikbyte.

– Man tog saken i egna händer och började lyfta fram kommunens fördelar. Det ordnades mässor, återvändardagar och en företagspark. Kommunens byte av strategi bidrog till att det kom ett antal företag i delvis andra branscher, säger Henrik Lindberg.

Mer läsning

Annons