Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frossa på jätteräkor med gott samvete - 116 ton kan odlas i Sandviken

/
  • Här är en skiss från förstudien där kretsloppsbaserade produktionen av räkor beskrivs. I det här alternativet skulle räkproduktionen ligga i anslutning till kraftvärmeverket i Björksätra.

Ekologisk odling av jätteräkor i bassänger sker redan i dag i skånska Bjuv. Som Arbetarbladet berättat finns nu planer att även i Sandviken investera i en produktionsanläggning för räkor.
– Vi tror på den här typen av landbaserade odlingar, säger Ellen Bruno på Naturskyddsföreningen.

Annons

Odlade jätteräkor är kontroversiella eftersom produktionen hittills främst skett i nedhuggna mangroveskogar i tropiska länder som har stor negativ inverkan på människor och miljön. Naturskyddsföreningen arbetar aktivt för att minska konsumtionen av sådana jätteräkor.

För två år sedan startade Vegafish AB (ett avknoppat bolag från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU) en helt annan typ av räkodling i skånska Bjuv. I lokalpressen kallades odlingen som beskrivs som ekologisk och kretsloppsbaserad för världsunikt.

– Vi har haft lite teknikproblem, men nu rullar vi på med full produktion, säger Matilda Olstorpe, forskare och ägare till företaget Vegafish.

50 ton kan produceras vid anläggningen. Det räcker inte långt alls och det finns planer på att satsa på fler orter.

– Anläggningen i Bjuv kan inte producera den mängd det finns behov av, säger Matilda Olstorpe.

Nu kan Sandviken få en liknande anläggning. Arbetarbladet kunde i dagarna berätta om en förstudie som kommunen offentliggjort. Enligt beräkningar som gjorts kan bassänger på sammanlagt 4 800 kvadratmeter användas för att producera 116 ton räkor om året.

LÄS OCKSÅ: Sandvikens kommun har planer på räkodling

Vattnet värms upp med hjälp av spillvärme. Den energi som blir över används i sin tur till växthus som placeras i närheten och där man kan odla tomater och sallad.

– Det är en metod som är anpassad till europeiska förhållanden och som gör odling möjlig utan att förstöra miljön, säger Luis Fagundez, forskare och konsult som står bakom idén till en odling i Sandviken.

Att det är en miljövänlig metod håller Naturskyddsföreningen med om. De har granskat det system som används i Bjuv.

– Det är kul för oss att kunna vara lite positiva för en gång skull. Det är precis sådana här system som vi vill se i framtiden. Det begränsar övergödning och smittspridning som är problem vid de andra odlingar, säger Ellen Bruno som är Naturskyddsföreningens sakkunniga på marina ekosystem och fiske.

Hon poängterar dock att det är viktigt att även larverna som importeras är landodlade.

LÄS OCKSÅ: Högbo vill ha ännu mer härodlat

LÄS OCKSÅ: Stoppat EU-bidrag - nu kan växthusprojektet i Högbo inte utökas

Mer läsning

Annons