Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inflyttningen ger fler jobb – men bara om kompetensen höjs

/

Inflyttningen ger fler jobb. Men om de som flyttar in saknar kompetens för jobben så riskerar också arbetslösheten att öka.
– Under de senaste tio åren har det skett en markant skärpning av kompetenskraven, säger Leif Jansson, chef för arbetslivsförvaltningen i Sandviken.

Annons

När Sandviken växer så ökar efterfrågan som i sin tur skapar nya jobb.

Fler kommuninvånare innebär att handeln gynnas, fler bostäder behöver byggas och mer personal behövs i skola, vård och omsorg.

– Utan inflyttning hade man i stället tvingats skära ned, säger Leif Jansson.

Men det finns också en bekymmersam baksida.

Många av de nyinflyttade saknar kunskaperna som krävs för de lediga industrijobben. De kan inte heller utan vidare hoppa in på lediga lärarjobb eller inom vården.

Leif Jansson pekar också på den stora andelen ungdomar som lämnar nian i grundskolan utan att kvala in på gymnasiet. De allra flesta jobben kräver gymnasiekompetens.

– Det finns väldigt få enkla arbetsuppgifter i dag, konstaterar han.

Många riskerar att ställas utanför trots att arbetsgivarna söker arbetskraft.

Leif Jansson efterlyser en omfattande satsning på gymnasiala och yrkesinriktade utbildningar, inte minst på högskolenivå.

Han efterlyser också beslut om fortsatta EU-projekt som kommunen tidigare fått stöd för att genomföra.

Arbetslivsnämnden i Sandviken har färdiga planer på flera projekt som kräver pengar från EU:s regionala strukturfonder. Projekten går ut på att stärka utrikes födda och ungdomar så att de lättare kan ta sig in på arbetsmarknaden.

– Det skulle ge 100-tals arbetslösa bättre möjligheter till utbildning och jobb. Men resurserna ligger kvar och skvalpar i byråkratin. Det känns mycket frustrerande, säger Leif Jansson.

Sandviken drabbades hårt under finanskrisen. Mellan 2008 och 2013 försvann cirka 1 500 jobb i kommunen.

Men trots minskningen så har Sandviken behållit många jobb inom industrin. Det beror framför allt på att jätten Sandvik försvarat sin ställning på världsmarknaden och behållit mycket av sin bas i Sandviken – även sedan huvudkontoret flyttades.

I dag jobbar cirka 6 000 personer på Sandvik i Sandviken, ungefär lika många som på 1970-talet.

– Det beror på vilket år man jämför med, säger Leif Jansson och konstaterar att Sandvik haft som mest över 10 000 anställda på orten.

Mellan 1985 och 2012 försvann 43 procent av industrijobben i landets tio största "stålkommuner". Under samma period förlorade Sandviken bara 4 procent.

En notering från början av 1980-talet visar vad storföretaget betyder för kommunen:

Då, under några år, minskade antalet Sandvikanställda på orten från 7 700 till 6 500 personer. Det innebar att Sandviken krympte. Under en treårsperiod minskade befolkningen med 2 600 personer.

De senaste neddragningarna syns mindre i statistiken. Arbetstidsavtal gör att personalen får vara kvar men jobbar färre timmar när konjunkturen viker. Det drabbar i stället bemannings- och visstidsanställda som får sluta.

Leif Jansson pekar på att Sandvikens andel av länets industrijobb har ökat. I dag finns en tredjedel av dem i Sandviken.

Men på längre sikt kan man räkna med att jobben också på Sandvik minskar i antal – samtidigt som kompetenskraven skärps.

Sandviken har länets högsta arbetslöshet. I april var 13,3 procent arbetslösa, en ökning jämfört med april i fjol.

Leif Jansson tjatar gärna om bristen på utbildningsplatser. Det fattas tusentals utbildningsplatser inom vuxenutbildningen för att höja utbildningsnivån i länet, menar han.

– Om vi inte radikalt kan ändra på "missmatchningen" så riskerar vi få en situation då bristen på kompetens ökar samtidigt som också arbetslösheten ökar, säger han.

Mer läsning

Annons