Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkaren Jamil får inte chansen att arbeta

/
  • UTDRAGET. Läkaren Jamil Jumaa har kämpat i flera år för att få utöva sitt yrke i Sverige. Valideringsprocessen har varit utdragen, och när han efter sex månaders provtjänstgörning som specialist äntligen trodde att allt var färdigt, fick han besked om att det krävdes sex månader till – men ingen är beredd att ge honom en plats för provtjänstgörning.

Tyvärr.
Ett ord som läkaren Jamil Jumaa är riktigt trött på att höra.
Efter drygt fem år i Sverige kämpar han fortfarande för att få utöva sitt yrke.
– Jag är ett levande exempel på hur mångfald kan gynna den svenska vården.

Annons

När Jamil Jumaa, 62-årig läkare från Irak, har serverat kaffet börjar han att berätta en historia om byråkrati som låter som hämtad från Kafka.

Han är specialistläkare inom gynekologi, utbildad i Ungern, och flydde av politiska skäl från Irak till Sverige för fem och ett halvt år sedan. Då började en valideringsprocess för att han skulle få fortsätta att utöva sitt yrke som ännu inte har nått sitt slut.

Jamil Jumaa har fått godkänt på svenskan, även samhälls- och författningskunskap, och har gjort sex månaders provtjänstgöring på en kvinnoklinik i Sundsvall.

– Då trodde jag att jag äntligen var färdig och skulle få min legitimation.

Men socialstyrelsen, som står för valideringen, vill även se att han gör ett halvår som allmänläkare. Problemet: ingen kan ta emot honom för en provtjänstgöring. Han har en bunt med 50–60 platser som han har sökt. Alltid samma svar – ”tyvärr”.

– Jag kan inte bara sitta hemma och äta och sova. Jag kan och jag vill arbeta.

Brist på platser är ett stort problem för att slussa in utomeuropeiska läkare in i den svenska sjukvården. När Arbetarbladet skrev om ämnet tidigare i höstas, sa personalchefen inom landstinget:

– Det är en lång väg att gå för utomeuropeiska läkare som kommit hit. För europeiska läkare är den vägen inte lika lång, säger Margareta Petrusson.

Att vägen är lång kan Jamil Jumaa intyga. Nu har han kommit till en punkt där han inte kan komma längre på egen hand, och för varje dag som går tappar han det svenska språket när han inte får använda det i sitt yrke. Han har svårt att förstå varför samhället bara vill slösa bort hans långa yrkeserfarenhet.

Jamil Jumaa är ett exempel på de flyktingläkare som inte får jobb fastän sjukvården importerar läkare, nu senast från Baltikum. När det var aktuellt protesterade Invandrarcentrum.

– Det är svårt att förstå varför svensk sjukvård inte vill ta tillvara på resurserna, säger Cherstin Hansson, och syftar bland annat på tillgången av att ha arabisktalande läkare tillgängliga inom sjukvården.

Klockan tickar för Jamil Jumaa.

– En fråga vill jag ställa: vad kan jag göra nu? säger han.

Uppgivet.

Mer läsning

Annons