Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärarnas kompetens i matematik kartläggs

/
  • Margoth Hansen på Vallhovskolan driver tillsammans med en kollega ett matematiknätverk för lärarkollegor. Men i går var det
  • Agneta Riswall är lärare i svenska/so och engelska, men passar på att hjälpa till när kollegan Margoth Hansen har matteundervisning. Här är det Anna Pendaries i klass 3-4 som får vägledning.

Svenska elever har för dåliga kunskaper i matte.

En förklaring kan vara brister i lärarutbildningen, tror Margoth Hansen på Vallhovskolan i Sandviken.

Nu ska hon och en kollega kartlägga mattestatusen bland kommunens lärare.

– Vi ligger i startgroparna och hoppas på att vara klara så snart som möjligt under hösten, säger hon.

Annons

Elevernas matematikkunskaper har debatterats flitigt på nationell nivå under de senaste åren.

Och trots snäv skolbudget är flera matematiksatsningar på gång i Sandvikens kommun (se faktaruta).

Lärarna Margoth Hansen, Vallhovskolan och Sveneric Freijd, Söderskolan ska undersöka hur det är ställt med matematikkunskaperna hos Sandvikens lärare och vilka behov det finns av kompetensutveckling.

Språklärare kan få problem

Lärarna kommer att få fylla i en enkät om hur deras utbildning sett ut och om de själva anser att kunskaperna är tillräckliga.

Lärarutbildningen har under många år varit inriktad mot specialisering. Detta har även gällt lägre årskurser. Och lärare som valt att rikta in sig på språk kan få problem när de ska fungera som klasslärare och inte har tillräckliga kunskaper i matematik, resonerar Margoth Hansen.

Systemet med specialisering förutsätter att man jobbar i arbetslag och kan komplettera varandra.

– Och alla skolor har inte genomfört det, säger Carin Röjdalen, chef för lärarutbildningen på Högskolan i Gävle.

När utbildningens upplägg och kommunernas organisation krockar kan det bli problem för både lärare och elever.

”Skulle bli väldigt osäker”

– Det är inte roligt att vara lärare och undervisa i det man inte är utbildad för, säger Margoth Hansen.

Agneta Riswall, Vallhovskolan, är inriktad på svenska/so och engelska. Hon har utbildning för att undervisa i matte till och med årskurs tre, men är lyckligt lottad och har tack vare skolans upplägg kunnat koncentrera sig på sina huvudämnen. Så är det inte på de flesta andra ställen.

– Jag skulle känna mig väldigt osäker om jag var tvungen att lägga upp matteundervisningen själv, säger hon.

2007 gjordes en ändring av lärarutbildningen och studenterna får nu en termin med grundläggande färdigheter i matte-, läs- och skrivundervisning. I utredningen om ny lärarutbildning finns också ett förslag om att gå tillbaka till en bredare modell.

– Det talas till och med om att återigen ha låg- och mellanstadielärare, säger Carin Röjdalen.

Mer läsning

Annons